Utredningen är grundlig och motsvarar uppdraget väl, enligt min åsikt. Ministern utlovade emellertid inte ännu något fortsatt arbete utgående från förslagen. Enligt henne bör FöPL reformeras så att den förbättrar förutsättningarna för företagsamhet.

Vid publiceringen av utredningen slog ministern också fast att FöPL inte helt kan grunda sig på frivillighet men att företagarnas valfrihet vid försäkringen borde bli större.

Målen och förslagen i FöPL-utredningen eftersträvar att avhjälpa svagheter i FöPL-försäkringen

En central uppgift i den av social- och hälsovårdsministeriet beställda FöPL-utredningen var att kartlägga problemen med det nuvarande sättet att fastställa arbetsinkomsten och lägga fram förslag till lösning på dem. Utredaren Jukka Rantala såg det som ett centralt mål för uppdraget att öka klarheten i hur arbetsinkomsten fastställs, minska underförsäkringen, förbättra förmågan att reagera på variationer i företagarens inkomster samt öka personkretsen och effektivera verkställigheten. Listan beskriver väl hur omfattande och svårt arbetet med FöPL är.

Rantala föreslår att de uppgifter som insamlas för beskattningen av företagare ska användas vid fastställandet av FöPL-arbetsinkomsten. Rantalas motivering är kärnfull: ”Det är också det enda sättet som känns vettigt.” Från ritbordet sett skulle modellen kunna uppnå flera, om inte rentav alla, mål för utredningsuppdraget. Även här sitter djävulen i detaljerna. Utnyttjandet av skatteuppgifterna väcker många ytterligare frågor, på vilka svar måste sökas separat.

Före det behövs givetvis ett beslut om huruvida man vill utveckla FöPL så att den grundar sig på förvärvsinkomsterna. Än så länge har ett sådant inte hörts. Ändring av grunden för försäkringen skulle inte vara någon liten reform. Därför skulle följderna av den beroende på genomförandet kunna variera från små till omvälvande. Det är beskrivande att företagarnas förvärvsinkomster år 2022 i snitt var ca 60 procent högre än de nuvarande FöPL-arbetsinkomsterna. En skillnad av motsvarande storleksklass syns vid jämförelse av företagarnas FöPL-arbetsinkomster och löntagarnas försäkrade inkomster.

En svårighet utgörs av att skillnaderna mellan företagare med låga inkomster och företagare med högre inkomster är stora, liksom mellan olika företagsformer.

Rantalas centrala ändringsförslag

Rantala är medveten om utmaningarna när han föreslår att försäkringen ska grunda sig på förvärvsinkomsterna. Förslagshelheten innehåller följande:

1) Företagarens arbetsinkomst ska i fortsättningen vara densamma som företagarverksamhetens beskattningsbara förvärvsinkomst.

2) Ett liknande förfarande i fråga om arbetsinkomsterna som det nuvarande bevaras parallellt med den förvärvsinkomstbaserade modellen. Det bygger på beräkningstjänsten för arbetsinkomst, som ska revideras. Enligt Rantalas förslag skulle bevarandet av en kalkylmässig arbetsinkomst ge företagare med en större arbetsinkomst än 35 000 euro en möjlighet att välja mellan den förvärvsinkomstbaserade modellen och en modell där arbetsinkomsten uppskattas i likhet med dagens modell.

3) Övergången till den förvärvsinkomstbaserade modellen sker genast, men företagarna har en möjlighet att fortsätta i två år med den nuvarande arbetsinkomsten. Rantala föreslår dock att 70 000 euro ska vara en gräns där den nuvarande arbetsinkomsten tillåts också efter övergångsperioden.

4) Kravet på verksamhet i minst fyra månader slopas och den nedre gränsen för FöPL-arbetsinkomsten sänks. Som ny gräns föreslår Rantala ca 2 520 euro om året. Det skulle leda till att ca 60 000 nya företagare börjar omfattas av FöPL-försäkringen.

Företagarnas och regeringens oro gäller förutsättningarna för företagsverksamhet

Rantalas förslag svarar på uppdraget och beaktar arbetsmarknadskopplingarna och arbetspensionsförsäkringen som helhet samt utvecklingen av finansieringen av FöPL och statens andel. Många företagare ser FöPL ur en helt annan vinkel, endast med tanke på förutsättningarna för sin egen företagsverksamhet. Regeringen befinner sig mellan dessa.

I sina rambudgetförhandlingar i våras slog regeringen fast att den utgående från utredningsarbetet skulle bereda ändringar i FöPL-systemet så att företagarnas pensionsavgift i framtiden bestäms tydligare enligt företagarnas faktiska inkomster. Nu verkar det som om det kanske inte kommer att ske någon stor förändring i den riktningen. Det är svårt för regeringen att i Finlands svaga ekonomiska situation främja förslag som har en negativ inverkan på förutsättningarna för företagsverksamhet eller företagarnas disponibla inkomster.

Hur gå vidare?

Det är tydligt att företagarnas röst har hörts. Ministern vill reformera FöPL företagarorienterat och meddelade att hon kommer att inleda en dialog med företagarna. Regeringen måste söka en balans mellan de olika mål som mikroföretagarnas organisation MYRY och Företagarna i Finland har. Det finns också annat som kräver balansgång. Dialogen kan ge mervärde, om man diskuterar alternativa lösningar.

Att stödja företagsamhet är ett förståeligt mål. Om man enbart går vidare utifrån företagarnas och företagarorganisationernas förslag innebär det dock lätt att FöPL-premieinkomsten minskar och skattebetalarnas andel av kostnaderna ökar. Man kan försöka lösa konstellationen genom att söka en kostnadsneutral lösning. Det innebär att man utöver avhjälpandet av oskäligt höga FöPL-arbetsinkomster försöker rätta till de försäkringar som är mest flagrant i underkant. En FöPL-försäkring som beaktar förvärvsinkomsterna behöver inte stå i strid med ett företagarorienterat grepp.

Läs mer:

• SHM: Utredningen om behovet att utveckla FöPL-systemet är klar
• PSC Utveckling av företagarnas pensionssystem (FöPL)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentar *

Namn *

E-postadress *

Δ