Pensionsövergångarna senarelagts snabbt – PSC:s Kautto: ”Förändringen stärkt de offentliga finanserna”
Pensioneringsåldern i Finland har stigit snabbare än målsättningen. I fjol pensionerades finländare med arbetspension i genomsnitt vid 63,2 års ålder. Samtidigt fortsatte sysselsättningsgraden bland äldre att stiga.
I den finländska pensions- och arbetsmarknadspolitiken avslutades vid årsskiftet en betydande fas, som lett till att pensionerna inleds allt senare. Samtidigt har finländarnas arbetsliv förlängts.
Arbetsmarknadsorganisationerna och landets regering kom år 2009 överens om att den förväntade genomsnittliga pensioneringsåldern skulle stiga från 59,4 år till minst 62,4 år. Målet skulle nås senast år 2025.
Målet har uppnåtts bättre än vad som förutspåddes. Enligt Pensionsskyddscentralens (PSC) färska statistik går finländarna nu i arbetspension i genomsnitt vid 63,2 års ålder. Den förväntade pensioneringsåldern är nu nästan ett år högre än vad som ursprungligen eftersträvades.
Utvecklingen förbättrar finansieringen av pensionsskyddet och stöder ekonomin
PSC:s verkställande direktör Mikko Kautto bedömer att det är flera ändringar i reglerna om pensionsskyddet som ligger till grund för den goda utvecklingen.
– I början av perioden berodde senare pensionering på att arbetslöshetspensionen slopades, i slutet på höjningen av åldersgränserna för ålderspension.
Förändringarna i arbetet, förbättringen av utbildningsnivån och arbetsförmågan har i sin tur minskat sjukpensioneringarna.
Kautto betonar de långa arbetslivens betydelse för välfärdsstatens ekonomi. Effekten är i miljardklassen. Ändringen har stärkt finansieringen av arbetspensionsskyddet och ökat statens och kommunernas skatteinkomster.
– Och när pensioneringarna sker senare och arbetslivet är längre, får människorna bättre pensioner.
Sysselsättningen har stor inverkan
Den goda utvecklingen kan fortsätta i framtiden. Kautto konstaterar att den nedre åldersgränsen för ålderspension stiger från den nuvarande, om finländarnas livslängd fortsätter att öka.
– Pensionsövergångarna kan således mycket väl fortsätta att ske allt senare, även om man inte har satt upp något nytt mål för det.
Samtidigt påminner Kautto om att pensioneringarna också påverkas av andra åtgärder än arbetspensionsskyddets regler. En viktig faktor är att finländarna har jobb.
– Regeringarna har lovat att förbättra sysselsättningen även bland unga och medelålders, men till denna del syns det inte just några resultat.
Finns ännu potential för högre sysselsättning bland äldre
Även PSC:s utvecklingschef Jari Kannisto understryker sysselsättningen.
– Efter 2017 års pensionsreform har sysselsättningsgraden för dem som fyllt 60 år stigit betydligt. Höjningen av pensionsåldern har haft en central inverkan på mängden äldre arbetskraft. Arbetskraften har vuxit med nästan hundra tusen på tio år.
Sysselsättningen bland äldre fortsatte att öka också i fjol, även om sysselsättningen bland hela befolkningen försvagades.
– I fortsättningen bildar personer som fyllt 65 år en allt viktigare arbetskraftsreserv. I den åldrande befolkningens land deltar allt fler av dem redan nu i arbetslivet, men bland dem finns fortfarande mycket oanvända resurser.
40 000 finländare börjar varje år få ålderspension
Enligt PSC:s statistik nypensionerades 60 200 försäkrade med arbetspension år 2025, av vilka 42 500 fick ålderspension. Resten blev sjukpensionerade. Största delen av dem som tog ut ålderspension gick i pension vid 64 års ålder, men var fjärde gick i pension först vid 65 års ålder.
Ännu under finanskrisen pensionerades bara drygt en tredjedel av de nya pensionstagarna med ålderspension. Nu utgör det två tredjedelar.
Antalet nya sjukpensionstagare har sjunkit rejält. År 2025 nypensionerades en tredjedel färre finländare med sjukpension än år 2008. Förändringen syns också som en betydande minskning av risken för arbetsoförmåga.
Pensionsålderns utveckling under 2000-talet
Målet att höja pensionsåldern sattes under Matti Vanhanens regering 2009. Målet upprepades 2013 i Katainens regerings strukturpolitiska program och också i dokumenten om 2017 års pensionsreform.
Tabell: Förväntad pensioneringsålder 2002–2025 (Statistikdatabasen)
Ökningen har varit snabbare än väntat sedan år 2017. Målet på 62,4 års ålder uppnåddes redan år 2021.
Finländarna tänker gå i pension allt senare
Den goda utvecklingen framgår också av PSC:s färska undersökning om finländarnas pensionsplaner: åren 2018–2023 har den ålder som finländarna planerar att pensionera sig vid stigit snabbare än den lägsta pensionsåldern.
År 2023 planerade finländarna att gå i pension vid 65 års och 5 månaders ålder i genomsnitt. Det här är 10 månader senare än 2018.
Pensionsplanerna förutspår på ett rätt så tillförlitligt sätt den faktiska pensioneringsåldern.
