Hur mycket har den planerade pensionsåldern stigit, nationalekonom Satu Nivalainen?

Enligt min studie planerade löntagare år 2023 att gå i pension i genomsnitt vid 65 års och 5 månaders ålder. Det är 10 månader senare än år 2018. Samtidigt har den lägsta åldern för ålderspension stigit med i genomsnitt 7 månader.

För pensionssystemets ekonomiska hållbarhet är det goda nyheter att den planerade pensionsåldern har stigit något snabbare än den lägsta pensionsåldern. Tidigare forskning visar att pensionsavsikter förutsäger den faktiska pensionsåldern relativt tillförlitligt.

Syns den höjda pensionsåldern i pensionsplanerna?

Den höjda pensionsåldern syns i att människor planerar att arbeta allt högre upp i åldrarna. År 2023 planerade två av fem löntagare i åldern 50–64 år att gå i pension först vid 66 års ålder eller senare. År 2018 var det bara var femte som planerade att arbeta till minst 66 års ålder.

Det är viktigt att notera att avsikterna att senarelägga pensionen inte enbart beror på att den lägsta pensionsåldern stigit. Allt fler planerar att fortsätta jobba även efter sin lägsta pensionsålder.

En intressant detalj är att den lägsta pensionsåldern är välkänd: över 80 procent av respondenterna kände till sin egen pensionsålder.

Vilka faktorer uppmuntrar till att arbeta längre?

En uppmuntrande inställning hos arbetsgivaren får löntagare att skjuta upp sin pensionering. Tyvärr upplever fortfarande färre än en tredjedel av dem som närmar sig pensionsåldern att man på arbetsplatsen stöder äldre medarbetare att arbeta vidare. I praktiken har arbetstagarnas erfarenheter inte alls utvecklats positivt sedan 2000-talets första hälft.

Upp till hälften av dem som närmar sig pensionsåldern skulle vilja förkorta sin arbetstid före pensioneringen. De som önskar kortare arbetstid planerar att gå i pension i förtid. Bakom detta kan ligga hög arbetsbelastning eller problem att orka. Det skulle därför vara viktigt att arbetsgivare erbjuder möjligheter till arbetsanpassning och flexibilitet.

Detta stöds av att en femtedel av de nyligen pensionerade sannolikt skulle ha fortsatt arbeta längre om de haft möjlighet att jobba deltid. Så tänkte i synnerhet personer som hade problem att orka med arbetet före pensionen – just den grupp som ofta går i pension tidigt.

Vilka faktorer påverkar pensionsplanerna överlag?

Beslutet att gå i pension påverkas av mycket olika faktorer: vissa möjliggör fortsatt arbete eller uppmuntrar till det, medan andra lockar till att lämna arbetslivet. Bedömningen av den egna arbetsförmågan och den framtida försörjningen som pensionär är viktiga faktorer som spelar in när människor planerar sin pension. Å andra sidan spelar också livssituation, personliga värderingar och önskemål om arbetstid en central roll.

Forskningsresultaten understryker behovet att utveckla praxis i arbetslivet för att äldre arbetstagares möjligheter att fortsätta arbeta ska förbättras. I praktiken kan det handla om bättre stöd för arbetsförmåga och ork eller att arbetet planeras med hänsyn till äldre arbetstagares behov och önskemål.

Statistik om pensioneringsåldern år 2025 publiceras senare i februari 2026.

Forskningspublikationen: Eläkeikää lähestyvien palkansaajien eläkeaikeet ja niiden taustatekijät vuonna 2023  

Blogginlägg av Satu Nivalainen: Palkansaajat aikovat eläkkeelle entistä myöhemmin  

På Pensionsskyddscentralens sida Forskningsbaserad kunskap kan du läsa mer om forskning i bland annat pensionsövergångar.