Många av de intervjuade upplevde att arbetsprövningen hade gett en möjlighet att pröva på arbetslivet på ett tryggt sätt, med lättare uppgifter och utan fullt ansvar, vilket sänkte tröskeln för att börja arbeta igen och stärkte förtroendet för den egna förmågan. Å andra sidan bedömde ungefär hälften av de intervjuade ett och ett halvt år efter arbetsprövningen att arbetsprövningen åtminstone dittills inte på något betydande sätt hade bidragit till återgång i arbete.

Merparten av dem som hade börjat arbeta igen hade deltagit i arbetsprövning hos sin tidigare arbetsgivare och antingen fortsatt i sitt eget arbete eller i något ändrade uppgifter. 

–Enligt undersökningen är det speciellt svårt att få arbete igen om arbetsprövningen sker hos en ny arbetsgivare. Därför skulle det vara viktigt att satsa på att hitta arbetsprövningsplatser som stöder sysselsättningen och planera detaljerade fortsatta vägar för de rehabiliteringsklienter som inte kan fortsätta hos sin gamla arbetsgivare, säger specialforskaren Jyri Liukko på Pensionsskyddscentralen.

Arbetsprövning kan ha en vidsträckt inverkan

Ur rehabiliteringsklienternas synvinkel är arbetsprövningens inverkan ett mångdimensionellt begrepp. Många upplevde att arbetsprövningen hade medfört sådan nytta som inte nödvändigtvis bidrog till återgången i arbete på kort sikt, men kan göra det på längre sikt.

– Sådana fördelar var till exempel bättre funktionsförmåga, nya färdigheter och starkare självförtroende och känsla av att klara av saker och ting. Arbetsprövningen kan också öka rehabiliteringsklienternas motivation att börja arbeta igen genom att skapa tro på framtiden och den egna arbetsförmågan, beskriver Liukko.

Rehabiliteringsklienterna önskar starkare personlig vägledning

Starkare personligt stöd kom fram som ett centralt utvecklingsmål i hela processen för arbetspensionsrehabiliteringen. Rehabiliteringsklienterna önskar skräddarsydd vägledning som beaktar just deras situation under och efter rehabiliteringsprocessen.

Enligt de intervjuade rehabiliteringsklienterna skulle den yrkesutbildade person som koordinerar rehabiliteringsprocessen i bästa fall förbli densamma även om rehabiliteringsperioden avslutas. Som viktigaste stöd i processen betraktade rehabiliteringsklienterna aktörer inom hälso- och sjukvården – i synnerhet företagshälsovården – och de tränare som arbetade på uppdrag av pensionsanstalten.

Undersökningen är den tredje och sista delen av ett forskningsprojekt som baserar sig på intervjuer med rehabiliteringsklienter och där man följer upp samma personer i rehabiliteringsprocessens olika skeden och efter att den har avslutats.

Forskningspublikationerna

• Forskningspublikation (2025):Työeläkekuntoutuksen toimivuus ja vaikutukset kuntoutujien näkökulmasta (Julkari) 
• Forskningspublikation (2024):
  Kuntoutujien näkemyksiä työeläkekuntoutuksen hyödyistä ja kehittämiskohteista
• Forskningspublikation (2023): 
  Kuntoutujien näkökulma työeläkekuntoutuksen suunnitteluun  (Julkari)