Ålderspensionärernas ekonomiska ställning har förstärkts – alla har inte dragit nytta av utvecklingen
I Finland är ålderspensionärernas ekonomiska välbefinnande i genomsnitt på en god nivå, men ensamboende och de som lider av hälsoproblem är i en sårbarare ställning. I nationalekonom Kati Ahonens doktorsavhandling studeras ålderspensionärernas ekonomiska välbefinnande i termer av inkomster, konsumtion, förmögenhet, subjektiva erfarenheter och hushållsstruktur.
Doktorsavhandlingen vid Åbo universitet består av fyra delstudier, som omfattar åren 1985–2022. Studien visar att ålderspensionärernas ekonomiska ställning i Finland i genomsnitt är god och har förbättrats avsevärt under de senaste årtiondena. Denna utveckling syns speciellt bland de åldersklasser som uppnått pensionsåldern under de första åren på 2000-talet, såväl i fråga om inkomster, förmögenhet som konsumtion.
Det ekonomiska välbefinnandet har ökat i synnerhet efter det att åldersgrupper som har haft nytta av arbetspensionssystemets utveckling och tjänat in full arbetspension har gått i ålderspension.
– Höjningen av levnadsstandarden syns i ålderspensionärernas konsumtion. Ålderspensionärernas konsumtionsutgifter, konsumtionskvot och konsumtionsstruktur har kommit närmare konsumtionen bland personer i arbetsför ålder. Det används allt mer pengar på fritid och trafik. Tiden som pensionär visar sig som ett aktivare och mer delaktigt livsskede än förut. Promenadkäppen har i hög grad bytts ut mot gymnastikkäpp och gångstavar, säger nationalekonom Kati Ahonen på Pensionsskyddscentralen.
Enligt undersökningen har ålderspensionärernas nöjdhet med sin ekonomi samband med inkomsterna men också med förmögenheten. Särskilt starkt är sambandet med skulder och deras storlek – eller snarare med skuldfrihet. Skulder minskar det ekonomiska välbefinnandet avsevärt i synnerhet hos pensionärer med låga inkomster.
Alla grupper har inte haft nytta av den gynnsamma utvecklingen
Studien lyfter också fram sårbara grupper med en klart svagare ställning än andra. I synnerhet ensamboende och de som har hälsoproblem möter ekonomiska utmaningar.
Ensamboende har inte de skalfördelar som sammanboende ger, och deras fattigdomsrisk är tydligt högre än sådana pensionärers som bor med en partner. I Finland är det vanligt att i synnerhet gamla kvinnor bor ensamma, vilket också återspeglas i internationell statistik.
Hälsoproblem ökar utgifterna och begränsar förmågan att dra nytta av existerande resurser. Svag hälsa har ett starkt samband med en låg grad av nöjdhet både ekonomiskt och allmänt.
– De hälsorelaterade problemen är sannolikt så omfattande att ingripande i dem skulle kräva en vidsträckt utvärdering av servicesystemet och ändringar i det, konstaterar Ahonen.
Enligt Ahonen bör ensamboende pensionärers ställning följas noga upp: man måste söka konkreta lösningar på deras utmaningar, eftersom ensamboende också i fortsättningen kommer att vara allmänt.
Disputation fredagen 31.10.2025
Pol.lic. Kati Ahonen lägger fram sin doktorsavhandling Vanhuuseläkeläisten taloudellinen hyvinvointi – Tulot, kulutus, varallisuus, subjektiivinen hyvinvointi ja kotitalouden rakenne för allmän granskning vid Åbo universitet fredagen 31.10.2025 kl. 13.00 (Åbo universitet, Tauno Nurmela-salen).
Opponent är docent Pasi Moisio och kustos professor Mikko Niemelä (Åbo universitet). Språket är finska. Vetenskapsområdet är sociologi.
Avhandlingen
