Pensionsreformens effekter har bedömts grundligt med flera olika beräkningsmodeller
Pensionsskyddscentralen (PSC) har publicerat en rapport som granskar effekterna av den arbetspensionsreform som man enades om i början av 2025. I pensionsreformen ändras särskilt ArPL-systemets placerings- och finansieringsregler. I rapporten bedöms reformens effekter med flera olika beräkningsmodeller. PSC publicerar nu för första gången beräkningar som baserar sig på en stokastisk befolkningsprognos och pensionsanstaltsspecifika beräkningar.
De centrala arbetsmarknadsorganisationerna kom överens om pensionsreformen i januari 2025 på uppdrag av Finlands regering. Reformen gäller placerings- och finansieringsreglerna i ArPL-systemet för den privata sektorn. Dessutom ändrar reformen indexeringen av alla arbetspensioner.
I PSC:s nya beräkningsrapport bedöms pensionsreformens effekter på lång sikt fram till år 2090.
Fyra stokastiska beräkningar med tusentals scenarier
I PSC:s beräkningsrapport granskas pensionsreformens effekter i ljuset av fyra olika beräkningar.
I alla beräkningar har placeringsintäkterna, inflationen och inkomstnivåns utveckling modellerats stokastiskt. Stokastisk innebär att man i beräkningarna har beaktat tusentals alternativa framtidsscenarier som framställts enligt vissa regler. Presentationen av flera alternativa beräkningar betonar att det inte finns ett enda rätt sätt att modellera dessa fenomen.
Beräkningarna har gjorts med PSC:s långsiktiga PTS-modell, som simulerar finansieringen av hela arbetspensionssystemet för flera årtionden framåt. Den stokastiska grundberäkningen baserar sig på 5 000 scenarier som skapats med PSC:s Feeniks placeringsavkastningsmodell.
Den här stokastiska grundberäkningen har också gjorts på pensionsanstaltsnivå med PSC:s kortsiktiga LT-modell. Med hjälp av modellen granskas pensionsanstalternas solvensgrad, aktievikt, konkursrisk och avkastning.
Rapporten innehåller dessutom tre alternativa beräkningar av pensionsreformens effekter. I den första alternativa beräkningen kombineras placeringsintäkterna från PSC:s Feeniks-modell med den stokastiska befolkningsprognosen och i den andra med Statistikcentralens befolkningsprognos från år 2024.
I den tredje alternativa beräkningen används Ortec Finance-bolagets placeringsavkastningsmodell. Modellen används i stor utsträckning av pensionsaktörer i olika länder och med den kan man producera motsvarande scenarier som med PSC:s Feeniks-modell.
Pensionsreformens effekter beror på många faktorer
PSC har utvecklat och diversifierat sina prognosmodeller för att bättre kunna bedöma pensionsreformens effekter i synnerhet i fråga om osäkerheterna gällande placeringsmarknaden och den demografiska utvecklingen.
Dessutom hjälper de nya prognosmodellerna bättre än tidigare bedömningen av vilka följder pensionsreformen har för pensionsförsäkrarna.
Med hjälp av olika modeller kan man testa hur resultaten förändras när antagandena ändras. På så sätt skapas en helhetsbild av reformens effekter i olika ekonomiska och demografiska förhållanden.
Resultaten tyder på att reformen ökar variationen i ArPL-pensionsavgiften, men på lång sikt ökar den förväntade avkastningen. Samtidigt förväntas pensionsavgiftsnivån att sjunka.
I pensionsreformen ingår också en indexbegränsning som påverkar de löpande arbetspensionsförmånerna. Begränsningen minskar ökningen av arbetspensionsindexet om inkomstnivån ökar långsammare än priserna. Enligt PSC:s beräkningar är indexbegränsningens inverkan på pensionerna liten.
Läs mer:
