– Pensionsreformen innebär ingen stor dramatik. Den förbättrar finansieringen av pensionerna och de offentliga finanserna, och samtidigt hålls systemets regler tydliga. Vi kan vara stolta över det finländska pensionsskyddet, konstaterade Pensionsskyddscentralens (PSC) verkställande direktör Mikko Kautto i sitt öppningsanförande för Arbetspensionsdagen på Finlandiahuset.

Men det blåser starka vindar kring det stabila pensionssystemet. I omvärlden kommer det att ske många förändringar och det finns osäkerhetsfaktorer som vi idag inte ens kan identifiera i alla tänkbara scenarier.

Befolkningsutvecklingen är avgörande både för samhällsekonomin och pensionssystemet. De offentliga finansernas utveckling kan också påverka pensionssystemet i framtiden.

– De politiska riskerna ökar också. Kommer beslutsfattarna att nå samförstånd om att utveckla pensionerna? frågade Kautto.

Som en svaghet i omvärlden såg Kautto också den dysterhet som råder i samhället. Det behövs hopp om bättre.

– Låt oss utgå från att det går bra.

Unga saknar en vision om bättre tider

Den dystra atmosfären i Finland var något som också specialforskare Antti Kivijärvi från Nuorisotutkimusseura tog upp.

Enligt Kivijärvi har ungdomarnas förtroende för institutioner inte förändrats nämnvärt, men deras framtidstro har försvagats.

Kivijärvi uppmanade pensionssystemet att försöka stärka framtidstron.

– Ungdomarna saknar en sådan framtidsvision som tidigare årskullar har haft.

Inga gratisluncher i sikte

I den första seminariesessionen på Arbetspensionsdagen belyste utvecklingschef Heikki Tikanmäki, PSC, pensionsreformens inverkan med färska kalkyler.

– Den viktigaste ändringen som pensionsreformen medför är ökningen av placeringsrisken, och utgångspunkten är att reformen stärker finansieringen av pensionerna. När placeringsrisken ökas, förbättras den förväntade avkastningen.

Men det är ingen gratislunch att öka placeringsrisken. Riskerna kan realiseras.

– Det skulle vara bra att på förhand tänka ut vad man gör, om avkastningen börjar utvecklas svagt, konstaterade Tikanmäki.

Han bedömde också att målet att stabilisera pensionsavgifternas nivå på lång sikt inte kommer att nås.

Jukka Mattila, Heikki Tikanmäki och Niku Määttänen diskuterar pensionsreformens effekter på Arbetspensionsdagen. Jari Hanska (t.v.) leder diskussionen. Foto: Teemu Kuusimurto

Finansrådet Jukka Mattila från finansministeriet påminde om sambanden mellan pensionssystemet och staten. En del av arbetspensionerna bekostas med skattemedel. Dessutom uppfattas arbetspensionsavgifterna som en del av skattebasen och ska ses som beskattning av arbete.

Grimaser, leenden och skarp kritik

Avdelningschef, överdirektör Liisa Siika-aho från social- och hälsovårdsministeriet tackade arbetsmarknadsorganisationerna för överenskommelsen om pensionsreformen, som nåddes i januari, och konstaterade att reformen ur statens synvinkel ser ut att bli bättre än man först uppskattade.

– Den godkändes med en grimas, men nu har grimasen bytts ut mot ett leende.

Enligt en ny uppskattning kommer pensionsreformen att stärka de offentliga finanserna nästan dubbelt så mycket som det ursprungliga målet var.

Liisa Siika-aho från SHM tackade arbetsmarknadsorganisationerna för pensionsreformen. Foto: Teemu Kuusimurto

Professor Niku Määttänen från Helsingfors universitet höll sig däremot kritisk till pensionsreformen. Määttänen ansåg att det är förnuftigt att öka placeringsrisken, men att pensionsreformen som helhet är otillräcklig.

Regeringens proposition om reformen ska ut på remiss i december och målet är att den ska lämnas till riksdagen i mars. PSC offentliggör kalkylrapporten med konsekvenskalkyler i december.

Det långlivade Finland och svårigheten att spå framtiden

I den andra seminariesessionen diskuterades Finland där livslängden ökar och det blir svårare att spå framtiden.

Anu Sirén, professor i gerontologi vid Tammerfors universitet, betonade att det är nödvändigt att förlänga arbetslivet i ett samhälle där många lever länge.

– Livet förlängs i mitten, dvs. vi får fler friska medelåldersår. Hela samhället måste på alla nivåer anpassa sig till att människor lever länge och inse skillnaderna mellan samhällsklasser.

Mikko Myrskylä, direktör vid Max Planck-institutet och professor vid Helsingfors universitet, efterlyste mera avancerade stokastiska befolkningsprognoser, som bättre tar hänsyn till osäkerhetsfaktorerna.

–Sådana prognoser hjälper oss att få en uppfattning om olika möjliga utvecklingar och erbjuder vyer över vilka konsekvenser olika politiska beslut kan ha på lång sikt.

Myrskylä ansåg att de scenariobaserade prognosernas tid är förbi.

Tidshopp till år 2050

Som avslutning skådades 25 år in i framtiden. Det brukar kallas ett kvartal när man talar om arbetspensioner. Hur kommer pensionerna och världen omkring att se ut år 2050?

Ekonomiobservatören och författaren Pekka Seppänen tog sats genom att först gå 25 år tillbaka i tiden. Enligt honom har det inte skett stora omvälvningar i världen och arbetspensionssystemet på en så kort tid.

Seppänen förutspår att förändringen är långsam också i framtiden – arbetspensionssystemet justeras måttfullt. Han påpekade att vi historiskt sett är i ett gott läge, fast medierna ofta framhäver det negativa.

Finnveras chefekonom Mauri Kotamäki konstaterade att 25 år är en kort tid för att ändra grundprinciperna i pensionssystemet, fast det omgivande samhället orsakar ändringstryck. Kotamäki tog upp oron för polarisation i dess olika former. Han betonade behovet att ta hand om institutioner, såsom pensionssystemet, eftersom de skapar tillit och minskar splittringen i samhället när de fungerar väl.

Suvi Mäkeläinen, verksamhetsledare för studentkåren vid Tammerfors yrkeshögskola, ställde frågan hur löftet om ett välfärdssamhälle håller i framtidens Finland.

– Tar man hand om de ungdomar med nöd och näppe orkar? Och måste barnen axla ansvaret för omsorgen om ålderstigna föräldrar?

För att stärka tilliten till pensionssystemet föreslog Mäkeläinen faktabaserad kommunikation i medier som ungdomar använder.

Professor Juho Saari från Tammerfors universitet skissade upp två alternativa framtidsscenarier: antingen jämnar den industriella revolutionens konsekvenser ut sig eller så fortsätter de snabba föräldringarna, såsom digitaliseringen. Han betonade det finländska samhällets starka anpassningsförmåga, som bottnar i en utbildad befolkning, fungerande social trygghet och infrastruktur.

Professor Juho Saari föreslog att arbetspensionssystemet och omsorgstjänsterna ska betraktas som en helhet, fast han inser att det finns många orsaker till att man inte vill göra det i praktiken. Foto: Teemu Kuusimurto

Till slut fick deltagarna höra manskörssång av Ylioppilaskunna Laulajat efterföljt av en stunds nätverkande. Då fick deltagarna smaka på speciellt arbetspensionsöl som bryggts för tidskriften Työeläkes 60-årsjubileum enligt ett recept av PSC:s chefmatematiker Kaarlo Reipas.

Arbetspensionsdagen ordnades den 5 november på Finlandiahuset i Helsingfors. Ungefär 600 personer deltog i detta årliga nätverks- och utbildningsevenemang. Dagens tema var Ungdomar, det grånande Finland och pensionsreformen.