Internationell jämförelse av pensionsnivåerna

Vid uträkningen av ersättningskvoten tar man i beaktande inkomsterna för året som föregår pensionsfallet och den begynnande ålderspensionen. Beräkningarna för pensionens ersättningsnivå grundar sig vanligtvis på teoretiska kalkyler, i vilka man ofta förutsätter oavbruten yrkesbana och yrkesbana enligt medellönen. EU och OECD utför med regelbundna mellanrum jämförande undersökningar om ersättningsgraderna länderna emellan. Med beräkningarna strävar man efter att beskriva bl.a. hur generösa ländernas pensionssystem är genom vissa kalkylantaganden.

Beräkningar av EU och OECD

I EU:s nyaste rapporter uppges inte längre direkt om ersättningsgraderna i olika länder, utan endast procentenhetsförändringarna i jämförelse från år 2006 till 2046. Man har övergått till det här förfaringssättet eftersom man har ansett att granskningarna av ersättningsgrader länderna emellan i vissa fall inte kan anses vara jämförbara. I EU:s kalkyler har man utgått från en yrkesbana på 40 år, på pension går man i 65 års ålder.

OECD publicerar med regelbundna mellanrum rapporten Pensions at a Glance, i vilken man jämför utkomsten under pensionstiden ur synvinkelns av olika OECD-länders pensionssystem.OECD:s kalkyler utgår från att man börjar arbeta vid 20 års ålder och arbetar utan avbrott ända till den nationella pensionsåldern. Kalkylerna har gjorts så att personen inleder arbetet år 2006 och det årets pensions- och beskattningsregler är i kraft för hela tiden.

Finlands bruttoersättningsnivå är enligt OECD:s beräkningar 56,2 % vilket är lite lägre än genomsnittet i OECD-länderna (59,0%). Nettoersättningsnivån är i OECD-länderna i genomsnitt 70,3 % för en person med medellön och Finlands genomsnittliga nettoersättningsnivå är 62,4 %. Beskattningen i Finland så som i de andra nordiska länderna har ansetts vara rätt så hög i jämförelse med många andra OECD-länder. Allmänt kan man konstatera att då man granskar nivån och stabiliteten på pensionsskyddet placerar sig Finland enligt de flesta mätkriterierna i mitten.
k_graafi_korvausasteet_eri_jarjestelmissa_sisalto_sve

Ersättningsgraderna i olika system. Källa: Pensions at a Glance 2013

Nososkos beräkningar och Finland i förhållandet till de andra nordiska länderna

Nososkos teoretiska kalkyler om ersättningsnivå är gjorda för personer som är födda 1942 och 1962. I Finland och Norge växer pensionen för en person som är född 1942 helt enligt de s.k. gamla reglerna. Då inverkar inte pensionsreformen ännu på uträkningen av pensionen. I Sverige är pensionsreformens inverkan på de som är födda 1942 redan ca 40 procent. Personer födda 1962 får däremot pension enligt det reformerade pensionssystemet, i Finland till 90 procent, i Norge till 60 procent och i Sverige till 100 procent.

I EU:s kalkyler är det värt att beakta att skillnaden på ersättningsnivåerna mellan Finland och Sverige är över 10 procentenheter år 2004 men vid år 2030 har Sveriges ersättningsnivå försvagats betydligt, men Finlands växer till och med litet. I de samma beräkningarna stiger Danmarks ersättningsnivå upp med till och med 15 procentenheter före år 2030. I EU:s nyaste kalkyl förväntas Danmarks ersättningsgrad före år 2046 stiga med 20 procentenheter vilket beror på att det lagstadgade pensionssystemet sänks med 10 procentenheter och tilläggspensionen höjs med 30 procentenheter. I EU:s nyaste rapporter har man också jämfört yrkesbanor som har avbrott på grund av vård av barn och arbetslöshet. I jämförelsen av ersättningsnivåer placerar sig Finland i mellersta delen.

Nososko (Nordisk Socialstatistisk Kommitté) publicerade år 2009 en rapport som behandlade ålderspensioner, i vilken man också jämför pensionernas ersättningsgrader.

Arbetspensionens ersättningsnivå är på ungefär samma nivå i Finland, Sverige och Norge. I tabellen här invid finns samlad data från Nososkos, ISG:s och OECD:s rapporter.

Länkar: