Indexering av pensionen i andra länder

På samma sätt som i Finland grundar sig indexjusteringarna i andra länder vanligtvis på förändringen av prisindex som mäter utvecklingen av konsumentpriserna och på löneindex som mäter förändringar av den genomsnittliga inkomstnivån.  Pensionsindex följer ofta förändringen av båda dessa index i en viss proportion.

Det är också typiskt att pensionsrätter som intjänats under yrkesbanan justeras med ett annat index när pensionens begynnelsebelopp räknas ut än löpande pensioner.

Indexjusteringarna kan också påverkas av andra faktorer utöver pris- och löneutvecklingen, såsom den ekonomiska utvecklingen eller befolkningens åldersstruktur. Så är fallet i länder där man använder olika slag av följsamhetsindex (t.ex. Sverige och Tyskland).

Intjänad pensionsrätt

När den intjänade pensionen justeras till nivån för pensioneringsåret, används typiskt ett bättre index än vid justering av löpande pensioner. Så gör man också i Finland.

I ett flertal länder indelas pensionssystemet i flera delar, en s.k. fördelningssystembaserad del och en fonderad del. Om det i landet finns ett pensionssystem som ens delvis är avgiftsbestämt och fonderande, påverkas pensionsbeloppet också av avkastningen på fonden. Sådana system finns i bl.a. Sverige och i de flesta s.k. nya EU-länder.

I de flesta länder har justeringen av åtminstone en del av den intjänade pensionsrätten knutits till löneindex eller ett index som kombinerar löner och priser, men ofta finns det som motvikt ett fondpensionssystem som inte är indexerat.  I många länder används numera också ett följsamhetsindex till justering av intjänade pensioner. Däremot är det relativt sällsynt med justeringar som enbart grundar sig på prisutvecklingen.

Justering av löpande pensioner

Löpande pensioner justeras oftast med index som följer prisutvecklingen. Olika kombinationsindex som beaktas priser och löner är också rätt vanliga. I flera länder finns det också olika följsamhetsmekanismer, där justeringarna utöver förändringar i löne- och prisnivån också följer pensionssystemets balans eller den ekonomiska utvecklingen i hela landet.

Till exempel i Tyskland beaktas förutom löneutvecklingen också förändringar av pensionsavgiften och antalet pensionstagare. I Sverige följer justeringen av inkomstpensionen på löneutvecklingen efter ett fast avdrag på 1,6 procentenheter. Om pensionssystemet är i obalans, dras dessutom en del som styrs av underskottet av från följsamhetsindexet (s.k. broms).

I Sverige har nedskärningen av pensionerna medfört en omfattande debatt om pensionssystemets funktion. I Tyskland har följsamhetsmekanismen mildrats med en skyddsklausul om att justeringen av pensionerna inte kan vara negativ.

Indexjusteringen av löpande arbetspensioner I Finland, Sverige, Estland och Tyskland, %

 Finland Sverige Estland  Tyskland (gamla delstater) Tyskland (nya delstater)
 2015  0,39  0,9 6,3 2,1 2,5
 2014  1,37  -2,7 5,8  1,67  2,53
 2013  2,82  4,1 5,0  0,25  3,29
 2012  3,61  3,5 4,4  2,18  2,26
 2011  1,35  -4,3 0,0  0,99  0,99
 2010  0,3  -3,0 0,0  0,0  0,0
 2009  5,0  4,5 5,0  2,4  3,4
 2008  2,4  2,8 21,6  1,1  1,1
 2007  2,2  1,6 12,2  0,5  0,5
 2006  1,7  1,1 9,7  0,0  0,0
 2005  0,9  0,8 6,7  0,0  0,0
 2004  1,3  1,8 6,3  0,0  0,0

Läs mer: