Broschyr som delades ut till hemmen ökade kunskapen om pensionsreformen tydligt

Personer som hade fått en pensionsbroschyr hem med posten kände väl till pensionsreformen, rentav tre gånger bättre än jämförelsegruppen. De som hade fått pensionsinformation betraktade också reformen som rättvisare, men pensionsplanerna påverkades inte av broschyren.

I en undersökning som FPA och Pensionsskyddscentralen gjorde gemensamt utdelades en broschyr om 2017 års pensionsreform hem till ett tusen finländare. En lika stor jämförelsegrupp fick ingen broschyr. Ca tre fjärdedelar av dem som fick broschyren bekantade sig med den. Oftast lästes broschyren av personer som fyllt 50 år.

En tredjedel av dem som hade fått broschyren upplevde att de kände till pensionsreformen väl eller ganska väl. I jämförelsegruppen var det bara var sjätte som upplevde samma sak.  Broschyren förbättrade kännedomen om pensionsreformen mest bland personer med lägre inkomster och med grundläggande utbildning eller utbildning på andra stadiet. I alla ålders- och inkomstgrupper visste de som hade fått broschyren hem mera om pensionsreformen, och skillnaderna mellan grupperna var mindre än i jämförelsegruppen.

Huvudprinciperna för pensionsreformen kände man till rätt väl också utan broschyren. Ca 70 procent av dem som svarade ansåg att livslängdsökningen för med sig mindre pensioner och nästan 90 procent trodde att livslängdsökningen höjer pensionsåldern. Majoriteten av dem som svarade hade fått mest information om pensionsreformen genom traditionella medier.

– De som hade fått pensionsbroschyren visste klart mera om pensionsreformen. De uppfattade också reformen som rättvisare än de som inte hade fått broschyren. Också under digitaliseringens tidevarv är en tryckt broschyr ett effektivt sätt att informera i synnerhet äldre åldersgrupper, säger specialforskaren Ilpo Airio på FPA.

Enligt Airio är det viktigt med tillräcklig och tydlig kommunikation också med tanke på jämlikheten, eftersom den jämnar ut kunskapsskillnaderna mellan olika grupper.

Broschyren hade liten inverkan på pensionsplanerna

Största delen av dem som svarade ansåg att det allmänt taget är rättvist att pensionsåldern knyts till livslängden och att intjäningen av pension blir lika för alla. Hälften av svararna uppgav att de var bekymrade över om pensionen kommer att räcka till och att pensionsåldern höjs.

Fast pensionsbroschyren ökade kunskapen om reformen, hade den ingen nämnvärd inverkan på åsikterna om pensionsåldrarna. Svararna ansåg att den lämpligaste lägsta pensionsåldern var ca 63 år och den högsta ca 67 år. I genomsnitt planerade svararna att de skulle gå i pension vid 65 års ålder.

Fyra av fem uppgav att de kunde överväga att antingen skjuta upp eller tidigarelägga pensioneringen. De som fick broschyren övervägde mera att uppskjuta pensionen. Kännedom om hur pensionen påverkas om den skjuts upp syntes däremot i minskad villighet att ta ut pensionen i förtid och ökad villighet att skjuta upp den.

– Om man vill att finländarna pensionerar sig senare än idag är det viktigt att tala om nyttan med att senarelägga pensionen, betonar nationalekonom Sanna Tenhunen på Pensionsskyddscentralen.

I FPA:s och Pensionsskyddscentralens undersökning utredde man hur väl allmänheten känner till pensionsreformen år 2017 och hur informationen påverkar kunskapen och åsikterna om reformen. Drygt 1800 personer svarade på enkäten.

Publikationen: Eläketiedon merkitys. Suomalaisten mielipiteet vuoden 2017 eläkeuudistuksesta (Betydelsen av pensionsinformation. Finländarnas åsikter om 2017 års pensionsreform)

Närmare:
specialforskare Ilpo Airio, FPA, tfn 020 63 41954, ilpo.airio(at)kela.fi
nationalekonomi Sanna Tenhunen, PSC, tfn 029 411 2492, sanna.tenhunen(at)etk.fi

Foto: Lehtikuva/ Markku Ulander