Styrning och samordning av sysselsättningspolitiken inom EU

EU har sedan slutet av 1990-talet en gemensam sysselsättningsstrategi med målet att skapa nya arbetsplatser och höja sysselsättningsgraden i medlemsländerna. Strategin utgår från Europa 2020-stragegin och dess sysselsättningsmål. Pensionssystemreformer har betraktats som viktiga också för att sysselsättningsmålen ska nås.

De strategiska målen på medellång sikt har getts i sysselsättningsriktlinjerna. Enligt grundfördraget ska dessa riktlinjer överensstämma med de stora riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Idag ges riktlinjerna samtidigt som integrerade riktlinjer, som också utgör en del av Europa 2020-strategin.

Kortsiktsmålen för sysselsättningsstrategin bygger på kommissionens årliga tillväxtöversikt. Som en del av tillväxtöversikten publicerar kommissionen en årlig gemensam rapport om sysselsättningen inom EU. Rapporten görs upp av kommissionen och godkänns av rådet.

I sysselsättningsriktlinjerna har det ofta också lagts fram reformförslag gällande pensionssystemen. De har gällt bl.a. sänkning av nivån på socialförsäkringsavgifterna och begränsning av förtidspensionsalternativen i medlemsländerna.

En av de fyra riktlinjerna för sysselsättningspolitiken som är i kraft handlar om främjande av social delaktighet och minskning av fattigdomen i medlemsländerna. Så här har ett centralt socialpolitiskt mål på EU-nivå gjorts till en fast del av målen för den ekonomiska politiken  och sysselsättningspolitiken och uppföljningen av deras måluppfyllelse.

De nationella åtgärderna för att nå sysselsättningsmålen läggs fram i de nationella reformprogrammen som en del av den europeiska terminen för den ekonomiska politiken och av Europa 2020-strategin.

Läs mer: