Det finns en nyare publikation över denna statistik: Arbetspensionsrehabilitering

Arbetspensionsrehabilitering

Rehabilitering efter avgörande om sjukpension

År 2016 fick 3 525 sådana personer arbetspensionsrehabilitering, som hade fått rätt till rehabilitering i samband med ett avgörande om sjukpension, utan att de själva hade ansökt om rehabilitering.

Arbetspensionsrehabiliteringen hade sammanlagt 15 712 klienter och 12 187 av dem hade själva ansökt om rehabilitering.

En typisk rehabiliteringsklient som fått rätt till rehabilitering i samband med avgörande om sjukpension är i genomsnitt 48 år gammal, ett par år äldre än de som själva ansökt om rehabilitering, och mer än hälften av dem fick pension när rehabiliteringen inleddes. Den bakomliggande sjukdomen var oftare psykisk ohälsa än bland dem som själva ansökt om rehabilitering. Sjukdomar i rörelseorganen var dock den allmännaste diagnosen också i den här gruppen. De klienter som fått sjukpensionsbeslut behövde mera olika tilläggsutredningar för att göra upp en rehabiliteringsplan än de andra klienterna, eftersom avsikten från början hade varit att få pension. Själva rehabiliteringen genomfördes som arbetsplatsrehabilitering, medan utbildning sällan valdes som rehabiliteringsform.

Rehabiliteringsåtgärder % år 2016 efter antalet rehabiliteringsklienter

När rehabiliteringen avslutades återgick 41 procent av de klienter som fått sjukpensionsbeslut till arbetslivet, medan 30 procent avbröt rehabiliteringen. Av dem som själva ansökt om rehabilitering återgick 65 procent i arbete, medan 14 procent avbröt rehabiliteringen.

De rehabiliteringsprogram som avslutades år 2016 kostade 17 400 euro i genomsnitt. Rehabiliteringen för dem som fått rätt till rehabilitering i samband med ett sjukpensionsbeslut kostade 5 300 euro i genomsnitt.

Preliminära uppgifter om arbetspensionsrehabiliteringen

År 2016 fick nästan 16 000 personer arbetspensionsrehabilitering. Antalet rehabiliteringsklienter ökade med 9 procent från året innan.

Från och med år 2015 har det funnits två typer av klienter inom arbetspensionsrehabiliteringen. En del har själva ansökt om rehabilitering, medan andra har fått rätt till rehabilitering utan att ansöka om det, i samband med ett sjukpensionsavgörande. Dessa två gruppers olika behov syns bl.a. i att görs mera utredningar som stöd för rehabiliteringsplanen och att kostnaderna för dem ökar.

År 2016 utfärdades 5 211 beslut i samband med sjukpensionsavgöranden och 21 procent av dem ledde till rehabilitering.

Rehabiliteringsåtgärdernas andel av kostnaderna för rehabiliteringstjänster åren 2012-2016

År 2016 betalades 21 mn euro i kostnader för rehabiliteringstjänster. Av kostnaderna för tjänster utgjordes 11 mn av kostnader för utredningar. De totala kostnaderna för rehabilitering var 140 mn €.

Läs mer:

Diaserie:

Diagram och tabeller:

Fråga statistiktjänsten:

Beskrivning

Arbetspensionsrehabilitering

Producent: Pensionsskyddscentralen
Statistikens webbsida: Arbetspensionsrehabilitering
Ämnesområde: Social trygghet, Arbetspensionsrehabilitering
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS): Nej

Beskrivning

Statistiken innehåller information om yrkesinriktad rehabilitering enligt arbetspensionslagarna.

Datainnehåll

Statistiken innehåller uppgifter om ansökningar och beslut om rehabilitering, rätten att söka ändring, rehabiliteringsklienter, arbetspens-ionsrehabiliteringens metoder och kostnader samt slutförda rehabiliteringsprogram.

Klassificeringar

Uppgifterna har klassificerats efter rehabiliteringsklientens ålder, kön, rehabiliteringsbakgrund, diagnos och sektor.

Datainsamlingsmetoder och informationskälla

Uppgifterna för rehabiliteringsstatistiken erhålls direkt från arbetspensionsanstalterna och ur Pensionsskyddscentralens re-gister. Uppgifter som fås från arbetspensionsanstalterna är rehabiliteringsbakgrund, rehabiliteringstjänsteformer, kostnader för rehabiliteringstjänster och orsak till att rehabiliteringsprogrammet avslutats.

Uppdateringsintervall

Uppgifterna uppdateras en gång om året.

Tid för färdigställande eller publicering

Noggrannare tidpunkt anges i Publiceringskalendern.

Tidsserie

De första rehabiliteringsuppgifterna är från år 1992.

Ämnesord

Arbetspensionsrehabilitering, rehabiliteringstjänst, rehabiliteringskostnad, rehabiliteringsansökan, rehabiliteringsbeslut

Kontaktuppgifter

Leena Saarnio
029 411 2210 / 050 380 4697
Leena.saarnio@etk.fi

Begrepp och definitioner

Arbetspensionsrehabilitering

Arbetspensionsrehabiliteringen är individuell och yrkesinriktad rehabilitering för personer i arbetsför ålder. Syftet med rehabiliteringen är att arbetstagaren eller företagaren trots sjukdom, lyte eller skada ska kunna stanna kvar i arbetslivet. Målet är att förebygga arbetsoförmåga och skjuta upp pensioneringen. Arbetspensionsrehabilitering går före invalidpension. Yrkesinriktad rehabilitering är en lagstadgad arbetspensionsförmån. Den som söker rehabilitering har rätt att söka ändring i alla beslut som gäller arbetspensionsrehabilitering. För arbetspensionsrehabiliteringen ansvarar arbetspensionsförsäkrarna, dvs. arbetspensionsbolagen och arbetspensionsanstalterna.

Förutsättningarna för att få arbetspensionsrehabilitering

Arbetstagare och företagare som är yngre än 63 år har rätt till rehabilitering om de uppfyller följande villkor:

  • sökanden har en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som konstaterats på behörigt sätt och som sannolikt medför risk för invalidpension under de närmaste åren
  • sökanden har haft inkomster som uppnår en bestämd gräns
  • sökanden är etablerad i arbetslivet, har förvärvsarbetat tillräckligt länge och tjänat in arbetspension
  • rehabiliteringen är ändamålsenlig
  • sökanden har inte rätt till rehabilitering enligt trafik- eller olycksfallsförsäkringen

Arbetspensionsrehabiliteringens metoder

Rehabiliteringsrådgivning, vägledning
Arbetspensionsanstalternas rehabiliteringsspecialister erbjuder både allmän rådgivning och detaljerad information om och vägledning till yrkesinriktad rehabilitering.

Utredning
Den som har fått ett beslut om rehabilitering kan vid behov få hjälp av arbets- och näringsbyrån eller tjänsteproducenter inom rehabiliteringen med att göra upp en rehabiliteringsplan. Arbetspensionsanstalterna bekostar inte utredningar som är avsedda för att reda ut behovet av rehabilitering.

Arbetsplatsrehabilitering
Arbetsplatsrehabilitering är den primära metoden inom arbetspensionsrehabilitering. Den kan gå ut på några månaders arbetsprövning efter en lång sjukskrivning, antingen i det tidigare arbetet eller i syfte att ändra arbetsbilden.

Utbildning
Utbildningen kan bestå av kortare fortbildningskurser eller långvarigare omskolning till ett nytt arbete eller yrke. Rehabiliteringen inom arbetspensionssystemet omfattar inte stöd till grundutbildning.

Näringsunderstöd
Arbetspensionsrehabilitering kan beviljas i form av stöd för att inleda eller fortsätta med näringsverksamhet. Näringsunderstödet utgörs av bidrag eller räntefritt lån, eller lån till en lägre ränta än den allmänna räntenivån. I allmänhet beviljas näringsunderstöd som bidrag för att täcka anskaffningskostnaderna för arbetsredskap och maskiner som behövs för att utöva yrket. En förutsättning för att stödet ska beviljas är att rehabiliteringsklienten ska kunna försörja sig på sitt företag.

Rehabiliteringsförmåner

Under den tid som arbetspensionsrehabiliteringen pågår kan klienten få

Rehabiliteringspenning
Rehabiliteringspenning är en inkomstförmån som betalas till dem som är i arbetslivet när rehabiliteringen börjar. Rehabiliteringspenning betalas till personer som före rehabiliteringen fick lön, sjukdagpenning eller arbetslöshetsförmåner. Den är lika stor som beloppet av sjukpensionen enligt arbetspensionslagarna höjd med 33 procent. Rehabiliteringspenning betalas endast för den tid den aktiva rehabiliteringen pågår.

Partiell rehabiliteringspenning
Partiell rehabiliteringspenning betalas till rehabiliteringsklienter som delvis fortsätter med sitt förvärvsarbete vid sidan av yrkesinriktad rehabilitering. Partiell rehabiliteringspenning är hälften av beloppet för full rehabiliteringspenning.

Rehabiliteringsunderstöd
Rehabiliteringspenning kan beviljas som rehabiliteringsunderstöd enligt prövning. Rehabiliteringsunderstöd kan betalas för den tid då rehabiliteringsplanen görs upp, klienten väntar på att rehabiliteringen ska börja eller under pausperioder i rehabiliteringen, för högst tre månader.

Företagare (FöPL, LFöPL) och kommunanställda (KomPL) kan beviljas rehabiliteringsunderstöd som stöd för att bli sysselsatt efter slutförd rehabilitering, om klienten inte har andra inkomster.
Rehabiliteringsunderstöd betalas på viss tid och är lika stor som sjukpensionen, utan någon höjning på 33 procent. Rehabiliteringsunderstöd kan också betalas i form av partiellt understöd.

Rehabiliteringsstöd
Rehabiliteringsstödet är sjukpension på viss tid, som kan beviljas när arbetsförmågan antas bli återställd genom vård eller rehabilitering. En förutsättning är att arbetsförmågan bedöms fortgå minst ett år och sjukdagpenningsperioden inte räcker till för att arbetsförmågan ska återställas.

En förutsättning för beviljande av rehabiliteringsstöd är att en vård- eller rehabiliteringsplan har gjorts upp för sökanden antingen inom hälsovården eller inom företagshälsovården.

Rehabiliteringstillägg
Rehabiliteringstillägg är ett tillägg till rehabiliteringsstödet eller sjukpensionen och betalas för den tid då aktiv rehabilitering pågår. Tillägget är 33 procent av pensionens belopp och betalas för fulla rehabilite-ringsmånader.

Övriga kostnader
Rehabiliteringsklienten får ersättning för de nödvändiga kostnaderna för arbetspensionsrehabiliteringen, såsom rese- och studiekostnader.