Det finns en nyare publikation över denna statistik: Arbetspensionstagare i Finland

Arbetspensionstagare i Finland

Den genomsnittliga ålderspensionen 1 488 euro i månaden

Den genomsnittliga ålderpensionen i arbetspensionssystemet år 2015

työeläkkeensaajat_2015_ruotsi

Den genomsnittliga arbetspensionen för ålderspensionstagare var 1 486 euro i månaden i slutet av år 2015. Männens månadspension var i genomsnitt 1 843 euro och kvinnornas 1 197 euro. De genomsnittliga arbetspensionerna för dem som gick i ålderspension år 2015 var märkbart större än för alla dem som fick ålderspension. Kvinnornas pension var över 300 euro större (1 515 €/mån) och männens 240 euro större (2 083 €/mån).

Vid utgången av år 2015 fick sammanlagt 1 218 000 personer arbetspension som ålderspension och år 2015 gick 55 000 personer i ålderspension från arbetspensionssystemet.

Sjukdomar i rörelseorganen är den allmännaste orsaken till sjukpensionering

Nypensionerade med sjukpension och sjukpensionstagare inom arbetspensionssystemet åren 2000–2015

tke_verkko_ruotsi

År 2015 blev 18 600 personer sjukpensionerade enligt arbetspensionssystemet. Hos mer än en tredjedel (6 500) var orsaken till arbetsförmågan någon sjukdom i rörelseorganen. Den näst allmännaste orsaks-gruppen var psykiska sjukdomar och syndrom med en 28 procents andel (5 200).

Fast sjukdomar i rörelseorganen är den allmännaste orsaken till att sjukpension beviljas, utgör sjukdomar i rörelseorganen bara den näst största gruppen bland dem som är sjukpensionerade. Den största gruppen utgörs av psykiska sjukdomar och syndrom. I slutet av år 2015 var 66 500 personer sjukpensionerade på grund av psykisk ohälsa. 43 900 personer fick pension på grund av sjukdomar i rörelseorganen. De som beviljas pension på grund av psykisk ohälsa är klart yngre än de som beviljas pension på grund av sjukdomar i rörelseorganen. Därför betalas pensioner som beviljats på grund av psykisk ohälsa också i genomsnitt under en längre tid. Hälften av dem som år 2015 blev pensionerade på grund av psykisk ohälsa var yngre än 50 år, medan andelen personer i motsvarande ålder bland dem som blev pensionerade p.g.a. sjukdomar i rörelseorganen endast var 16 procent.

Inom arbetspensionssystemet har både antalet nypensionerade med sjukpension och antalet sjukpensionstagare minskat klart sedan år 2008. Det har skett en minskning i alla större sjukdomshuvudgrupper.

74 000 personer gick i arbetspension

År 2015 gick sammanlagt 74 000 personer i arbetspension, vilket är 3 700 fler än året innan. Ökningen hänförde sig till ålderspensioner, som började betalas till närmare 55 000 personer. Antalet nya sjukpensionstagare har sjunkit redan i flera års tid. I fjol gick 18 600 personer i sjukpension.

Personer som åren 2010-2015 nypensionerats med arbetspension

Ålders-
pension
Sjuk-
pension
Arbetslös-
hets-
pension
Lantbrukets
special-
pension
Samtliga ny-
pensionerade
Nypensionerade
med deltids-
pension
2010 44 100 22 900 3 300 600 70 700 9 800
2011 47 000 23 000 1 300 700 71 600 6 800
2012 48 000 20 500 600 69 000 3 700
2013 52 300 20 400 600 73 300 5 000
2014 50 800 18 800 700 70 300 3 400
2015 54 800 18 600 600 74 000 3 700

 

Beskrivning

Arbetspensionstagare i Finland

Producent: Pensionsskyddscentralen
Statistikens webbsida: Arbetspensionstagare i Finland
Ämnesområde: Social trygghet
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS): Ja

Beskrivning

Statistiken ger en helhetsbild av arbetspensionstagarna i Finland.

Datainnehåll

Statistiken innehåller de centrala uppgifterna om alla arbetspensionstagare i Finland, nypensionerade med arbetspension och arbetspensionsutgiften. Dessutom finns det information om sjukpensionsavgöranden.

Klassificeringar

Privat och offentlig sektor, pensionsslag, kön och ålder, pensionens storlek, sjukdomsklassificering ICD-10, regionklassificering: kommun, landskap, bosättningsland

Datainsamlingsmetoder och informationskälla

Uppgifterna om arbetspensionstagare, nypensionerade med arbetspension och arbetspensionsutgiften grundar sig på uppgifter i pensionsregistret. Även uppgifterna om sjukpensionsavgöranden grundar sig på pensionsregistret. I pensionsregistret sparas uppgifterna om arbetspensionsanstalternas pensionsbeslut.

Uppgifterna om regionerna grundar sig på FPA:s befolkningsuppgifter. De kompletteras med uppgifter som arbetspensionsanstalterna meddelat om källskattepliktiga arbetspensioner som betalats till utlandet.

Uppdateringsintervall

En snävare statistik om arbetspensionstagarna utkommer en gång i månaden och den mera omfattande statistikpublikationen Arbetspensionstagare i Finland en gång om året.

Tid för färdigställande eller publicering

Månadsstatistiken utkommer i mitten av den följande månaden och årsstatistiken utkommer på hösten det följande året. Noggrannare tidpunkt anges i Publiceringskalendern.

Tidsserie

Statistiken har getts ut sedan 1996. Åren 2005–2013 var statistikens namn Arbetspensionstagare och –försäkrade i Finland. Statistikens datainnehåll utökades åren 2002–2007, då man även tog med uppgifter om arbetspensionsförsäkrade, pensioneringsålder och sjukpensionsavgöranden. Från och med år 2014 innehåller statistiken inte längre uppgifter om arbetspensionsförsäkrade, pensioneringsålder och arbetspensionsrehabilitering, om vilka uppgifter publicerades i statistiken under åren 1996-2013.

Uppgifter om tidsseriernas jämförbarhet finns i statistikens kvalitetsbeskrivning under punkten Uppgifternas samanvändbarhet och jämförbarhet.

Ämnesord

socialförsäkring, pension, arbetspension, ålderspension, invalidpension, partiell och full sjukpension, arbetslöshetspension, specialpension för lantbruksföretagare, deltidspension, nypensionerad, sjukpensionsavgörande

Begrepp och definitioner

Statistikenheter

Arbetspensionsutgift

Arbetspensionsutgiften innehåller de lagstadgade pensioner inom den privata och den offentliga sektorn samt av arbetsgivaren bekostade frivilliga registrerade tilläggspensioner som betalats under statistikåret, men inte pensioner som betalats enligt gamla kommunala pensionsstadgor.

Arbetspensionstagare

Pensionstagare med pension som grundar sig på egen yrkesbana är de som den sista dagen under statistikåret får ålders-, sjuk- eller arbetslöshetspension enligt arbetspensionssystemet, specialpension för lantbruksföretagare eller deltidspension. Samtliga pensionstagare inbegriper också dem som får familjepension. Arbetspension kan betalas samtidigt enligt både flera pensionslagar och i form av flera pensionsslag.

Nypensionerade med arbetspension

Som nypensionerade med pension som grundar sig på egen yrkesbana är personer som under statistikåret har börjat få pension som grundar sig på egen yrkesbana (ålders-, sjuk- eller arbetslöshetspension eller specialpension för lant-bruksföretagare). Dessutom förutsätts det att personen inte har fått någon av de ovan nämnda pensionerna åtminstone på två år.

En sektorspecifik granskning görs alltid utgående från sektorn i fråga. Om en person har gått i pension från den ena sektorn redan före statistikåret och går under statistikåret i pension från den andra sektorn, blir han eller hon bokförd under statistikåret endast i den sistnämnda sektorn siffror, inte längre i siffrorna över samtliga nypensionerade. Det betyder alltså att en person bokförs i siffrorna över hela arbetspensionssystemet endast under det kalenderår då den första pensionen börjar. De sektorvisa siffrorna i tabellerna är alltså inte adderbara.

Nypensionerade med ålderspension är personer vilkas ålderspension började under statistikåret och som inte har fått egen pension av något slag på minst två år. I fråga om sjuk- och arbetslöshetspensioner samt specialpensioner för lantbruksföretagare förutsätts att personerna inte har fått pension av samma pensionsslag på åtminstone två år. I fråga om de olika underkategorierna av sjukpension förutsätts att personen inte har fått sjukpension av något slag på två år.

De som gått i deltidspension räknas inte med till siffrorna om alla nypensionerade med arbetspension. Deltidspensionstagarna tas med i siffrorna om nypensionerade först det år då de börjar få någon annan pension som grundar sig på egen yrkesbana, oftast ålderspension. Om nya deltidspensionstagare publiceras en separat tabell (tabell 24).

Avgöranden om sjukpension och avslagsprocent

I tabellerna över avgöranden om sjukpension (tabellerna 26 och 27) ingår alla arbetspensionsanstalters beslut gällande nya ansökningar under statistikåret. En ansökan betraktas som ny, om sökanden inte på fyra år har fått sjukpension och inte heller under samma tid fått avslag på en pensionsansökan.

Avslagsprocenten är andelen avslag av alla avgöranden som gäller nya ansökningar.

Övriga begrepp i tabellerna

Pensionsslag

Pensionsslag inom arbetspensionssystemet är ålders-, sjuk- och arbetslöshetspension, specialpensioner för lantbruksföretagare, deltidspensioner och familjepensioner. Pensionsslagens innehåll (bl.a. grunder för beviljande och åldersgränser) under statistikåret presenteras utförligare i kapitlet 1.3 Pensionsförmåner i publikationen om respektive statistikår.

Pensionssektor

I tabellerna i publikationen visas utöver siffrorna som täcker hela arbetspensions-systemet även de sektorvisa siffror om den privata och den offentliga sektorn. En utförligare beskrivning av sektorernas innehåll finns i kapitlet 1.1. Allmänt i publikationen för respektive statistikår.

Arbetspensionstagare räknas alltid med i den sektor där de får åtminstone en pension som är med i studien. Om en person får pension inom båda sektorerna, bokförs han eller hon i siffrorna om båda sektorerna, men upptas endast en gång i siffrorna om hela arbetspensionssystemet.

Nypensionerade bokförs i de sektorvisa siffrorna, om personen går i pension inom den sektorn under statistikåret. I siffrorna om hela arbetspensionssystemet bokförs en person endast under det statistikår då den första pensionen börjar.

Avgöranden om sjukpension bokförs på den sektor som den anstalt som träffat avgörandet hör till. Avgörandet träffas av den sista pensionsanstalten, dvs. den som ansvarar för det huvudsakliga pensionsskyddet. I regel är det bara en pensionsanstalt som träffar avgörandet. Endast i fall av två samtidiga anställningar kan ett avgörande som gäller en ansökan bokföras på båda sektorerna.

Arbetspensionsförsäkrade bokförs alltid i siffrorna om den sektor inom vilken personen arbetar (och/eller får pension). Om en person arbetar (och/eller får pension) inom båda sektorerna, blir han eller hon bokförd i båda sektorernas siffror.

Pensionens storlek

Alla penningbelopp i statistiken är pensionernas månatliga bruttobelopp. Arbets-pensionen kan minska på grund av samordning, om personen får ersättningar enligt lagen om olycksfall i militärtjänst, trafikförsäkringslagen eller lagen om olycksfallsförsäkring. Dessa dras av från den intjänade arbetspensionen. Dessa s.k. SOLITA-ersättningar kan vara så stora, att det endast litet eller inget alls av arbetspensionen återstår att betala. De vilkas arbetspension är noll till följd av samordningen är emellertid med i alla siffror i statistiken.

Arbetspensionstagares och nypensionerades arbetspension inkluderar euro-beloppen av samtliga pensioner som grundar sig på egen yrkesbana och som betalades i slutet av året inom båda sektorerna. I pensionen ingår eurobeloppen av både grundpensioner och registrerade tilläggspensioner. Om en pension som har betalats till en person som gått i pension under statistikåret har hunnit upphöra före statistikårets utgång, statistikförs som pensionens belopp den pension som betalades när pensionen upphörde.

Deltidspensionstagare får inte samtidigt någon annan pension som grundar sig på deras egen yrkesbana, varför deltidspensionstagares och nya deltidspensionstagares arbetspension endast inbegriper deltidspensionens belopp.

Den totala arbetspensionen inkluderar utöver de ovan nämnda även pensions-tagarens eventuella familjepension. Den totala arbetspensionen har statistikförts endast i tabellerna över samtliga arbetspensionstagare (tabellerna 5 och 5.1) och utomlands bosatta arbetspensionstagare (tabellerna 28 och 29). Den totala arbetspensionen beräknas inte för nypensionerade.

De genomsnittliga arbetspensionerna och totala arbetspensionerna är pensionernas aritmetiska medelvärden. I vissa tabeller visas också medianpensionen. Medianpensionen är den pension som representerar den mittersta observationen i materialet, dvs. hälften av pensionstagarna får en större och hälften en mindre pension än medianpensionen.

Ålder

I tabellerna om nya arbetspensionstagare anges åldern när pensionen börjar. I de övriga tabellerna anges åldern vid statistikårets slut.

Medelåldern är det aritmetiska medelvärdet av personernas ålder. För arbetspensionstagare beräknas den utgående från åldern vid statistikårets slut och för nya arbetspensionstagare utgående från åldern när pensionen börjar.

Medianåldern är den mellersta observerade åldern i materialet.

Den förväntade pensioneringsåldern är ett mått som tagits fram vid sidan av de traditionella måtten medelåldern och medianen. Den lämpar sig i synnerhet för iakttagande av förändringar i pensioneringsåldern. Den förväntade pensioneringsåldern beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern för försäkrade i en viss ålder med antagandet att pensioneringsfrekvensen och dödligheten i respektive åldersklass hålls på samma nivå som under betraktelseåret. Den förväntade pensioneringsåldern är oavhängigt av åldersstrukturen.

Den förväntade pensioneringsåldern i denna statistik har beräknats för 25-åringar. Den beskriver pensioneringsåldern bland hela den arbetspensionsförsäkrade befolkningen, eftersom deltagandet i arbetslivet börjar stabilisera sig i den åldern och endast ett fåtal går i pension i en tidigare ålder.

Regionindelning

I statistiken indelas landskapen enligt den regionklassificering som är i kraft vid utgången av statistikåret. En persons bosättningskommun är den kommun som personen är bosatt i den sista dagen av statistikåret. Uppgifterna om bosättningskommun fås från FPA:s befolkningsuppgifter.

För pensioner som betalats utomlands är personens bosättningsland det land som personen är bosatt i den sista dagen av statistikåret. Bosättningsländerna klassificeras enligt den landsklassificering som är gällande vid utgången av statistikåret. Uppgifterna om bosättningsland fås från FPA:s befolkningsuppgifter, som kompletteras med uppgifter från pensionsanstalterna.

Huvudsaklig orsak till arbetsoförmåga

Med huvudsaklig orsak till arbetsoförmågan avses den sjukdom som huvudsakligen utgör grunden för pensionen. Even om arbetsoförmågan ibland kan förorsakas utöver den huvudsakliga sjukdomen av någon betydande ytterligare sjukdom, grundar statistiken endast på klassificering av den huvudsakliga sjukdomen.

Sjukdomsdiagnoserna och de motsvarande koderna grundar sig från och med år 1996 på den internationella ICD-10-sjukdomsklassificeringen. Sjukpensioner som beviljats före 1996 grundar sig på den tidigare ICD-9-klassificeringen. Klassificeringen görs i första hand enligt den nya sjukdomsklassificeringen. Koder som följer den gamla klassificeringen har så exakt som möjligt placerats i klasser enligt den nya klassificeringen (se bilaga 1).

Oavlönad period

En tidsperiod under vilken en person får en social förmån på basis av vilken personen tjänar in pension. Oavlönade perioder är t.ex. perioder med föräldrapenning, sjukdagpenning eller arbetslöshetsdagpenning.

Kvalitetsbeskrivning

Arbetspensionstagare i Finland 2014

Statistiken Arbetspensionstagare i Finland sammanställs av Pensionsskyddscentralen.

I lagen om Pensionsskyddscentralen slås det fast att Pensionsskyddscentralen (PSC) bland annat har som uppgift att föra statistik över sitt verksamhetsområde. Inom PSC är det planeringsavdelningens statistikenhet som gör upp statistiken.

Statistiken Arbetspensionstagare i Finland finansieras av PSC.

Relevans av statistikuppgifterna

Det lagstadgade pensionsskyddet i Finland består i huvuddrag av arbetspensions- och folkpensionssystemet. Arbetspensionssystemets pensioner är inkomstrelaterade medan folkpensionen är ett bosättningsbaserat system. Statistiken Arbetspensionstagare i Finland ger en helhetsbild av de pensioner som utbetalats från arbetspensionssystemet i Finland.

Inom den privata sektorn verkställs arbetspensionsskyddet av arbetspensionsbolag, -stiftelser och -kassor och inom den offentliga sektorn huvudsakligen av Keva. Pensionsskyddscentralen fungerar som samorgan för arbetspensionssystemet och insamlar bl.a. nödvändiga uppgifter för skötseln av de arbetspensionsärenden som ålagts centralen enligt lag.

Utöver hela det lagstadgade arbetspensionsskyddet täcker statistiken Arbetspensionstagare i Finland också det frivilliga registrerade tilläggspensionsskyddet som arbetsgivare bekostat. Frivilligt oregistrerat tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren bekostar ingår däremot inte i siffrorna i denna publikation, och inte heller sådant frivilligt pensionsskydd som bekostas av personerna själva. Utanför statistiken står också pensioner enligt folkpensionssystemet samt s.k. SOLITA-pensioner som betalas enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst och lagen om olycksfall i militärtjänst och trafikförsäkringslagen och lagen om olycksfallförsäkring.

Statistiken innehåller uppgifter om antalet arbetspensionstagare i slutet av året och personer som gått i arbetspension under året samt deras medelpensioner. Statistiken innehåller också uppgifter om arbetspensionsutgiften, arbetspensioner som betalats till utlandet och avgörandena om sjukpension.

En central klassifikator är arbetspensionssystemets indelning i den privata och den offentliga sektorn. Dessutom används också följande klassificeringar: pensionsslag, pensionsbelopp, pensionstagarens kön och ålder samt i fråga om sjukpensioner sjukdomsgrupp (ICD-10). Som regional indelning används för arbetspensionsutgiftens del landskapsindelningen i Finland (http://stat.fi/meta/luokitukset/maakunta/001-2015/index_sv.html) och i fråga om utomlands bosatta arbetspensionstagare används bosättningsland och ländergrupp. Ländergrupperna presenteras i publikationen Arbetspensionstagare i Finland, bilaga 2 på sid. 101 under adressen www.etk.fi/publikationer.

Begreppen och definitionerna presenteras på statistikens hemsida www.etk.fi/statistik > Arbetspensioner.

Statistiken riktar sig till sakkunniga inom den sociala trygghetssektorn, forskare, medier och andra som kan behöva information om ämnesområdet. Lika utförlig statistik över pensionstagarna i Finland finns inte tillgänglig någon annanstans.

Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

Uppgifterna i statistiken baserar sig på data ur pensionsregistret (totalmaterial). Registret innehåller data som registrerats om pensionsbesluten. Med hjälp av dem bildas de pensionsperioder och pensioner, som införs i statistikregistret. Detta statistikregister utgör basen för pensionsstatistiken.

Uppgifterna om regionerna grundar sig på FPA:s befolkningsuppgifter. De kompletteras med uppgifter som arbetspensionsanstalterna meddelat om källskattepliktiga arbetspensioner som betalats till utlandet.

Pensionsskyddscentralens avdelning för registertjänster ansvarar tillsammans med arbetspensionsanstalterna för pensionsregistrets innehåll, tillgången till den information som behövs vid verkställigheten av pensionsskyddet, informationens omfattning, lagenlighet och riktighet samt utredningen av fel i innehållet. Registrens hanteringssystem innehåller dataverifieringsfunktioner och logikkontroller där programmet kräver att uppgifterna rättas eller kontrolleras. Felmeddelandena kan också vara anmärkningar, som inte förhindrar att uppgifterna registreras.

Arek Oy bär det datatekniska ansvaret för pensionsregistren. Arek Oy är ett bolag som ägs gemensamt av pensionsförsäkrarna och PSC.

Fel som upptäcks i statistiken rättas omgående på webbplatsen. Vid rättelsen på webbplatsen tilläggs information om rättelsens innehåll och tidpunkten för rättelsen. Till tryckta publikationer som inte distribuerats fogas ett rättelseblad. Om större fel skrivs ett separat meddelande till dem som redan fått publikationen.

Uppgifternas aktualitet och punktlighet

Statistiken ges ut en gång om året, under första hälften av året efter statistikåret. Publiceringstidpunkten finns i publiceringskalendern på PSC:s webbplats www.etk.fi/statistik under rubriken Publiceringskalender. Uppgifterna i statistiken är slutliga.

Uppgifternas samanvändbarhet och jämförbarhet

Statistiken har getts ut sedan 1996 och dess tidsserier är i huvuddrag jämförbara från denna tidpunkt. I fråga om antalet arbetspensionstagare sträcker sig tidsserien till år 1981.

Statistiken har från början beskrivit antalet arbetspensionstagare och nypensionerade med arbetspension samt medelpensionerna för dessa och pensionsutgiften för arbetspensionssystemet. Informationsinnehållet har byggts på under årens lopp. År 2007 kompletterades statistiken med uppgifter om sjukpensionsavgöranden inom arbetspensionssystemet.

Åren 2005–2013 har statistiken utkommit under titeln Arbetspensionstagare och -försäkrade i Finland (Finlands officiella statistik). Från och med statistikåret 2014 ges statistiken ut som två separata publikationer: Arbetspensionstagare i Finland (FOS) och Arbetspensionsförsäkrade i Finland (FOS).

År 1999 ändrades innebörden av begreppet för nypensionerade med arbetspension. De som gått i deltidspension har efter det inte betraktas som pensionerade. De som har gått i deltidspension räknas med i siffrorna över de nypensionerade med arbetspension först när de börjar få någon annan pension på grundval av sin egen yrkesbana, oftast ålderspension. Åren 1996–1998 räknades deltidspensionerade med i de nypensionerade med arbetspension. I statistikpublikationen för år 1999 korrigerades tidsserien för nypensionerade med arbetspension retroaktivt. Publikationerna för åren 1996–1998 är sålunda inte jämförbara med de senaste åren till denna del.

På basis av lagändringarna och responsen från användarna har följande ändringar gjorts i begreppen och klassifikatorerna, vilka påverkar tidsseriernas jämförbarhet:

  • Efter lagändringen år 2005 klassificeras pensioner inte längre enligt heleffektivitet.
  • Från och med år 2005 har sjukpensionerna delats upp i hel- och delpensioner.
  • Från och med år 2007 har arbetspensionsutgiften också klassificerats efter landskap och sjukpensionsutgiften efter den huvudsakliga orsaken till arbetsoförmåga.
    I statistiken används allmänna standardklassificeringar, t.ex. sjukdomsklassificeringen ICD-10 och regionklassificeringar (landskap, bosättningsland och ländergrupp).

Pensionsskyddscentralen och FPA producerar årligen gemensamt statistiken Statistik över pensionstagarna i Finland (FOS), som täcker både arbetspensions- och folkpensionssystemets pensioner. Dess siffror avseende arbetspensionstagarna, nypensionerade med arbetspension och arbetspensionsutgiften överensstämmer med siffrorna i denna statistik.

Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Uppgifterna om statistiken publiceras årligen i publikationen Arbetspensionstagare i Finland, som utkommer i tryckt form samt även i elektronisk form på PSC:s webbplats. Anvisningarna för beställning av den tryckta publikationen finns på titelbladets frånsida och på PSC:s webbplats. En del av uppgifterna i statistiken publiceras också i PSC:s statistikdatabas på www.etk.fi/statistik > Pensionsskyddscentralens statistikdatabas.

Beskrivning av statistiken finns på PSC:s webbsida under adressen www.etk.fi/statistik > Arbetspensioner.

Närmare uppgifter om statistiken ges av PSC:s statistiktjänst tilastot(at)etk.fi.

Länkar