Resultaten av långtidsprognosen år 2016

Befolkningsprognos, åldersgränser och livslängdskoefficient

I basalternativet i prognosen används Statistikcentralens befolkningsprognos från rår 2015. Enligt prognosen ökar Finlands befolknings ständigt. I slutet av år 2012 var befolkningstalet 5,49 miljoner,  och det förutspås öka till 6,1 miljoner före år 2085. Befolkningsökningen är huvudsakligen en följd av att befolkningen i åldern över 65 år ökar.

Den lägsta åldern för ålderspension höjs med 3 månader per årskull med början från dem som är födda år 1955 tills den är 65 år för dem som är födda år 1962. Med början från dem som är födda år 1965 knyts den lägsta pensionsåldern till den förväntade livslängdens utveckling. Ålderspensionens storlek anpassas till förändringen av den förväntade livslängden för personer i pensionsåldern med hjälp av livslängdskoefficienten. På ålderspensioner tillämpas den livslängdskoefficient som fastställs för det år då pensionstagaren fyller 62 år. År 2030 har livslängdskoefficienten värdet 0,909 och år 2085 värdet 0,848. För varje åldersklass fastställs en målsatt pensionsålder. Om uttaget av pension skjuts upp ända till den målsatta pensionsåldern blir uppskovsförhöjningen lika stor som livslängdskoefficientens inverkan.

 

 

Tabell 1 Åldersgränser inom arbetspensionssystemet

Födelseår Lägsta pensionsålder Målsatt pensionsålder
1955 63 år 3 mån 64 år 1 mån
1960 64 år 6 mån 66
1965 65 år 2 mån 67 år 2 mån
1970 65 år 8 mån 67 år 11 mån
1975 66 år 2 mån 68 år 7 mån
1980 66 år 7 mån 69 år 3 mån
1985 67 år 69 år 11 mån
1990 67 år  5 mån
1995 67 år 9 mån
2000 68 år 1 mån

Pensionsutgiften och pensionernas nivå

Nedan studeras pensionsutgifternas, pensionsnivåns och ArPL-avgiftens utveckling enligt en baskalkyl och enligt ett optimistiskt och ett pessimistiskt ekonomiscenario. Alternativen utgår från olika antaganden om sysselsättningen, inkomstnivåutvecklingen och avkastningen av pensionsfonderna.

Tabell 2 Sysselsättningsgrad, inkomstnivåns ökning och avkastningen på pensionsfonderna i de olika alternativen

Optimistisk  Bas  Pessimistisk
Sysselsättningsgraden åren 2020–2085 i medeltal  74,4 %  72,3 %  70,1 %
Inkomstnivåns reella ökningstakt, % 2,0  1,5  1,0
Realavkastning av pensionsfonderna 1 %-enhet högre än i baskalkylen

3 % åren 2017–2026,

3,5 % fr.o.m. år 2027

1 5-enhet lägre än i

baskalkylen

År 2015 var de lagstadgade totalpensionsutgifterna 13,6 procent av bruttonationalprodukten. Som högst stiger andelen på 2020-talet, till 14,3 procent enligt baskalkylen och till 15,2 procent enligt den pessimistiska kalkylen. I det optimistiska scenariot börjar pensionsutgifternas BNP-andel minska genast från utgångsåret. I alla scenarier är pensionsutgifternas BNP-andel som lägst ca år 2050, varefter den igen börjar öka och uppnår enligt baskalkylen ungefär sin nuvarande nivå i slutet av prognosperioden år 2085. Under prognosperioden ökar medelpensionens köpkraft ständigt till följd av att inkomstnivån höjs. I förhållande till den allmänna inkomstnivån kommer medelpensionens nivå att börja minska ca år 2020. Den viktigaste orsaken till att pensionsnivån minskar är att den förväntade livslängden ökar och livslängdskoefficienten anpassar förmånerna till förändringarna i den förväntade livslängden.

Pensioneras köpkraft är störst i det optimistiska alternativet och minst i det pessimistiska alternativet, eftersom arbetspensionen bestäms utifrån arbetsinkomsterna. Pensionernas nivå är högst i förhållande till den allmänna inkomstnivån i det pessimistiska alternativet, eftersom arbetspensionsindexet och lönekoefficienten då blir minst efter inkomstnivåökningen.

Lagstadgade pensionsutgifter i procent av BNP

menot_sv

Medelpension i procent av medellönen

keskielake_sv

ArPL-avgiften

Enligt basprognosen höjs ArPL-avgiften från 24,0 procent år 2015 till 24,8 procent under 2020-talet. Avgiftsnivån sjunker till 24,4 procent på 2030-talet, tills den börjar höjas i mitten av seklet. I slutet av prognosperioden är avgiftsnivån ca 28 procent. I det optimistiska alternativet blir ArPL-avgiften ca 2–4 procentenheter lägre än i basalternativet, och i det pessimistiska alternativet blir ArPL-avgiften 2–4 procentenheter högre än i basalternativet.

ArPL-avgiften i procent av lönerna

maksu_sv

Läs mer:

 

SAKKUNNIG PÅ OMRÅDET: KAARLO REIPAS, MIKKO SANKALA