Det finns en nyare publikation över denna statistik: Faktisk pensionsålder

Den höjda pensionsåldern skjuter upp pensioneringarna

År 2019 var den förväntade pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet 61,5 år. Ökningen från året innan var 0,2 år. För 50-åringar steg den förväntade pensioneringsåldern med 0,3 år (63,4 år). Speciellt det att den förväntade pensioneringsåldern för 50-åringar ökat är en följd av att den lägsta pensionsåldern höjts. Åldersgränsen steg nu med tre månader för andra gången. Ändringens inverkan på pensioneringsåldern har motsvarat ungefär det förväntade.

Ändringen av åldersgränsen har också minskat på antalet nya ålderspensionstagare. År 2019 gick 65 000 personer i arbetspension, varav över 44 000 gick i ålderspension. Antalet nypensionerade minskade från året innan med 4 000 personer. Minskningen hänförde sig i huvudsak till 62- och 63-åringarnas ålderspensioneringar.

Antalet-nya-arbetspensionstagare-efter-ålder

År 2019 var den förväntade pensioneringsåldern för 25-åriga män 61,8 år och för 25-åriga kvinnor 61,1 år. Skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioneringsålder har varit liten, men nu har skillnaden ökat: på några år har den blivit 0,7 år med högre förväntad pensioneringsålder för män. Speciellt i början av arbetslivet har kvinnor en litet större risk att bli sjukpensionerade än män och därför är kvinnors pensioneringsålder litet lägre än mäns. I övrigt går män och kvinnor i pension på samma sätt. Mellan pensioneringsåldern inom den privata och den offentliga sektorn finns det ingen betydande skillnad.

Förväntad pensioneringsålder för 25- och 50-åringar

År25-Åringar50-Åringar
201060,462,3
201160,562,4
201260,962,7
201360,962,7
201461,262,8
201561,162,8
201661,162,8
201761,262,8
201861,363,1
201961,563,4

Diagram och tabeller:

Läs mer:

Kvalitetsbeskrivning: Pensioneringsåldern 2019

Statistiken över pensioneringsåldern produceras på Pensionsskyddscentralen.

I lagen om Pensionsskyddscentralen slås det fast att Pensionsskyddscentralen (PSC) bland annat har som uppgift att föra statistik över sitt verksamhetsområde. Inom PSC är det planeringsavdelningen som gör upp statistiken.

PSC står för kostnaderna för produktionen av statistiken.

Relevans

Statistiken beskriver pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet i Finland.

Fenomenet beskrivs med tre medeltal: förväntad pensioneringsålder, median och genomsnittsålder. Nyckeltalen beskriver pensioneringsåldern på olika sätt och lämpar sig för olika användningsändamål.

Förväntad pensioneringsålder

Den förväntade pensionsåldern är ett nyckeltal som tagits fram på Pensionsskyddscentralen för att mäta pensioneringsåldern. Den beskriver den genomsnittliga pensioneringsålder som bildas för försäkrade i en viss ålder när man antar att pensionsfrekvensen och dödligheten i åldersklassen hålls på samma nivå som under granskningsåret. Nyckeltalet reagerar endast på förändringar i pensioneringsfrekvensen. Befolkningens åldersstruktur och andra demografiska fenomen påverkar inte den förväntade pensioneringsåldern.

Den förväntade pensioneringsåldern beräknas för både 25- och 50-åringar. Den förväntade pensioneringsåldern för en 25-åring beskriver hela den arbetspensionsförsäkrade befolkningens pensioneringsålder och används som ett officiellt mått för att beskriva de förändringar som sker i pensioneringsåldern.

Av de tre nyckeltalen i statistiken är den förväntade pensioneringsåldern det som bäst beskriver pensioneringsålderns förändring över tid.

Genomsnitt

Genomsnittsåldern är det aritmetiska medeltalet av de nypensionerades ålder. Vid beräkning av genomsnittsåldern används den ålder då pensionen börjar.
I internationella jämförelser av pensioneringsåldern används oftast genomsnittsåldern som nyckeltal.

Median

Medianåldern är den mittersta observationen i materialet och innebär att hälften av de nypensionerade är yngre och hälften äldre än så. Vid beräkning av medianåldern används den ålder då pensionen börjar.
Medianåldern lämpar sig för att beskriva en typisk pensioneringsålder vid en starkt skev fördelning av fenomenet.

Ny arbetspensionstagare

Med nya arbetspensionstagare avses personer vilkas pension på basis av den egna yrkesbanan började under statistikåret eller vilkas pensionsrätt har börjat tidigare, men för vilka beslutet om pension getts först under statistikåret.

De som gått i deltidspension eller partiell förtida ålderspension betraktas inte som pensionerade.

Begreppen och definitionerna i statistiken presenteras på statistikens webbsida på adressen https://www.etk.fi/sv/forskning-statistik-prognoser/statistik/faktisk-pensionsalder/.

Noggrannhet och tillförlitlighet

Statistiken grundar sig på uppgifter i arbetspensionssystemets register.

Pensionsskyddscentralen ansvarar för innehållet i arbetspensionssystemets centralregister och sköter och utvecklar den verksamhet som hänför sig till dem. Bestämmelser om PSC:s uppgift att föra register finns i lagen om Pensionsskyddscentralen (PSCL).

Utifrån registeruppgifterna dras det slutsatser om antalen nypensionerade, arbetspensionsförsäkrade och avlidna efter åldersklass. Analyserna utgår från totalmaterial.

Fel som upptäcks i statistiken rättas omgående på webbplatsen. Om betydande fel skrivs ett separat meddelande.

Aktualitet och punktlighet

Statistikuppgifterna publiceras en gång om året, i februari året efter statistikåret. Publiceringstidpunkten meddelas i PSC:s publiceringskalender för statistik på sidan https://www.etk.fi/sv/forskning-statistik-prognoser/statistik/publiceringskalender/

Samanvändbarhet och jämförbarhet

Statistiken har getts ut sedan år 2003 och tidsserien har producerats retrospektivt till statistikåret 1996. För den privata sektorns del sträcker sig tidsserien ända till år 1983.

Statistiksiffrorna överensstämmer med statistikerna Arbetspensionstagarna i Finland (FOS) och Arbetspensionsförsäkrade i Finland (FOS).

Statistiken ska tolkas med beaktande av ändringar som gjorts i arbetspensionslagstiftningen.

Läs mer:

Tillgänglighet och tydlighet

Statistikuppgifterna publiceras årligen på statistikens webbsida och i PSC:s statistikdatabas på adressen https://tilastot.etk.fi;.

En beskrivning av statistiken finns på statistikens webbsida https://www.etk.fi/sv/forskning-statistik-prognoser/statistik/faktisk-pensionsalder/.

Närmare information om statistiken ges av PSC:s statistiktjänst tilastot(at)etk.fi.

Backrund: målet att senarelägga pensioneringar

Sedan början av 1990-talet har strävan varit att dämpa trycket att höja pensionsavgifterna. Centrala metoder har varit förlängning av arbetslivens längd och höjning av pensioneringsåldern. Ändringen av arbetslivens längd följs främst med hjälp av de äldres sysselsättningsgrad och pensioneringsåldern med den förväntade pensioneringsåldern, som har utvecklats hos Pensionsskyddscentralen.

  • Det långsiktiga målet i samband med 2005 års pensionsreform var att senarelägga pensioneringarna med 2–3 år. Tidpunkten fastställdes inte exakt.
  • Under våren 2009 förhandlade regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna noggrannare om höjningsmålet: till och med år 2025 ska den förväntade pensioneringsåldern stiga till minst 62,4 år. Med en jämn takt borde den förväntade pensioneringsåldern stiga årligen med nära 0,2 år.
  • Även i regeringsprogrammet år 2011 upprepades målet som fastställts om ökningen av för den förväntade pensioneringsåldern. Också i det strukturpolitiska programmet år 2013 fastställdes målet för den förväntade pensioneringsålderns ökning till minst 62,4 år till och med 2025. För att nå målet krävdes då en ökning på drygt 0,1 år per år.
  • I motiveringen till 2017 års pensionsreform konstateras att målet för den förväntade pensioneringsåldern är 62,4 år. För att nå målet krävs nu en jämn ökning på 0,15 år per år.