Pensionsövergångarna
Människor går i pension längs olika stigar. Forskningen i tidpunkten för pensioneringen och pensionsformerna ger information om hur arbetslivslängden ökar och hur utbredda olika pensionsformer är, såsom sjukpension eller partiell ålderspension.
Under programperioden forskar vi i pensionsövergångarna pensionsslagsvis och befolkningsgruppsvis och bedömer effekterna av 2017 års pensionsreform. Utöver pensionsövergångar som skett studerar vi befolkningens pensioneringsplaner och sambandet mellan den planerade pensioneringsåldern och utfallet. Vi studerar sambandet mellan faktorer på arbetsplatsnivå och pensionsövergångarna samt arbetsgivarnas uppfattningar om bl.a. den åldrande arbetskraften och åldersgränserna inom pensionssystemet.
Mångas yrkesbana slutar med sjukpensionering. Under perioden forskar vi i sjukpensionsfrekvensen, i ansökningarna om sjukpension och avslagsandelens förändring i tiden och i skillnader mellan befolkningsgrupperna och hur dessa skillnader påverkar antalet sjukpensionerade. Utöver det studeras vilket samband hälsan, arbetsförmågan och arbetsförhållandena har med sjukpensionsfrekvensen.
Vi forskar också i åtgärder som stöder arbetsförmågan och i pensionsövergången som process.
Aktuellt
Bättre livskvalitet trots svagare ekonomi efter pensionering
Största delen upplever att deras livskvalitet förbättras efter att de gått i ålderspension, eftersom fritiden ökar och man orkar bättre. Däremot upplevs ekonomin bli sämre, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) enkätundersökning bland personer som nyligen gått i ålderspension från arbete.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Prognoser om arbetsförmågan tyder på att befolkningens arbetsförmåga försvagas
En undersökning som grundade sig på flera representativa befolkningsstudier visade att den upplevda arbetsförmågan under 2000-talet har försvagats bland personer i åldern 20–44 år, utvecklats stabilt bland personer i åldern 45–54 år och förbättrats bland personer som fyllt 55 år. Födelsekohortsprognoser tyder på att arbetsförmågan försvagas i framtiden. Forskningsartikeln har publicerats i tidskriften Scandinavian Journal of Public Health.
På andra webbplatser:
Arbetslösa som inleder en sjukdagpenningperiod har svaga möjligheter att återgå i arbete
Arbetslösa som börjar få sjukdagpenning är en heterogen grupp där det finns många olika arbetsmarknadsstigar. Ofta innebär kombinationen av arbetslöshet och arbetsoförmåga dock svaga möjligheter att bli sysselsatt eller återfå arbetsförmågan under de följande åren. Arbetslösa med en lång historia av arbetslöshet, hög ålder, låg utbildningsnivå eller symtom på psykisk ohälsa kan ha nytta av riktat stöd för återgång i arbete.
På andra webbplatser:
- Forskningspublikationen: Unemployed and disabled for work: identifying three-year labour market pathways from the beginning of a sickness absence using sequence and cluster analyses in a register-based longitudinal study in Finland (PubMed)
- Blogginlägg (på finska): Vain hyvin harva työkyvyttömistä työttömistä pääsee kiinni vakiintuneeseen työhön (Tietotarjotin.fi)
Vad skulle få dem som ska gå i pension att fortsätta jobba? Både pengarna och arbetsgivarens attityd spelar en roll
Ekonomiska incitament har påverkat fortsättningen i arbetslivet hos ca en tredjedel, visade en enkät bland personer som nyligen gått i ålderspension. En knapp tredjedel ansåg i sin tur att uppmuntran från arbetsgivarens sida, bättre ledarskap eller uppskattning av äldre medarbetare skulle ha fått dem att fortsätta arbeta.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Största delen minskar inte på arbete vid sidan av partiell ålderspension
Många som tagit ut den partiella förtida ålderspensionen fortsätter att arbeta som vanligt och det sker inga ändringar i deras lönenivå. Bara ca var femte som tagit ut pensionen ser ut att minska på arbete framgår det i Pensionsskyddscentralens (PSC) undersökning.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
- Forskningspublikationen: Palkkatulot ennen ja jälkeen osittaisen varhennetun vanhuuseläkkeen ottamisen (Julkari) (Löneinkomsterna före och efter uttaget av partiell förtida ålderspension)
Planeringen av arbetspensionsrehabiliteringen fungerar mestadels bra, men speciellt tre områden behöver förbättras
Personer som deltar i arbetspensionsrehabilitering i form av arbetsprövning har en ganska positiv erfarenhet av planeringen av rehabiliteringen och samarbetet med till exempel företagshälsovården eller arbetsgivaren. Som områden som behöver utvecklas identifierades individuellt stöd, valet av tidpunkt för rehabiliteringen och diskussion om sysselsättningsmöjligheter. Detta framgår av en studie från Pensionsskyddscentralen (PSC) som bygger på intervjuer med rehabiliteringsklienter som deltagit i arbetsprövning.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Pensionärer arbetar ofta oregelbundet och sporadiskt – många hittar inte lämpligt arbete
Hälften av dem som nyligen gått i ålderspension från arbete är intresserade av att arbeta. Enligt Pensionsskyddscentralens (PSC) enkätundersökning har de flesta som arbetat efter pensioneringen fortsatt hos samma arbetsgivare och i likadana uppgifter som förut. I allmänhet arbetar de oregelbundet och sporadiskt.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Kontrollpunkter för sjukdagpenningen ökade på deltagandet i rehabilitering, men inverkade inte på återgången i arbete
År 2012 infördes kontrollpunkter vid 30, 60 och 90 dagar i sjukdagpenningssystemet, med syftet att förbättra identifieringen av långvarig arbetsoförmåga och försnabba återgången i arbete. I Pensionsskyddscentralens och FPA:s forskning noterades att deltagandet i rehabiliteringen ökade efter förnyelsen, men reformen hade ingen inverkan på återgången i arbete. Ökning skedde både i arbetspensionsrehabiliteringen och i rehabiliteringen som FPA är ansvarig för att ordna.
På andra webbplatser:
Även bland dem som fått sjukdagpenning för en längre tid är deltagandet i rehabiliteringen rätt så låg
Få av dem som fått sjukdagpenning för en längre tid deltog i rehabilitering som ersätts av FPA eller arbetspensionsanstalterna. Till exempel till och med den 60:nde sjukdagpenningsdagen hade 5 procent av dem som inlett en sjukdagpenningsperiod deltagit i rehabilitering, och ett år senare var andelen 17 procent. Återgång i arbete var ju mindre sannolikt och inledande av sjukpension desto allmännare ju längre som sjukdagpenningsperioden fortsatt. Resultaten grundar sig på FPA:s och Pensionsskyddscentralens projekt.
På andra webbplatser:
- Slutrapport: Sairauspäivärahakausien tarkistuspisteet: Kuntoutuksen ja työhön paluun toteutuminen (Publikationsarkivet Valto)
- Policy brief: Sairauspäivärahaa pitkään saavien työkyvyn tukea pitää entisestään tehostaa (Tieto käyttöön (Utnyttja kunskapen))
- Pressmeddelande: Undersökning: Ganska få av de personer som under en lång tid fått sjukdagpenning deltar i rehabilitering – det är motiverat att effektivera stödet för arbetsförmågan (Utnyttja kunskapen)
Den egna uppfattningen av arbetsförmågan förutspår kraftigt sjukpensioneringen
För dem som uppfattade sig själva som partiellt arbetsoförmögna var risken att sjukpensioneras under de tre kommande åren trefaldig och för dem som uppfattade sig som helt arbetsoförmögna var risken sexfaldig jämfört med de helt arbetsförmögna. I undersökningen kombinerades uppgifter från undersökningarna Terveys2000 och FinHealth 2017 med Pensionsskyddscentralens registermaterial. Forskningsartikeln har publicerats i tidskriften European Journal of Public Health.
På andra webbplatser:
Varför har antalet sjukpensionärer minskat?
Antalet sjukpensionerade har minskat med en dryg fjärdedel från år 2010 till år 2020. Till största delen beror ändringen på att många som hör till de stora årskullarna har övergått från sjukpension till ålderspension. Samtidigt har också antalet nya, begynnande sjukpensioner minskat, framgår det av en forskningsartikel av Pensionsskyddscentralen (PSC).
Läs mer på Etk.fi:
En positiv upplevelse av arbete och arbetsmiljö kan uppmuntra till fortsatt arbete efter den tidigaste pensionsåldern
Ett trivsamt och meningsfullt arbete, en lägre känsla av stress och färre upplevda förändringar i arbetet är faktorer som hänger ihop med att man arbetar förbi sin lägsta möjliga pensionsålder. Detta framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) enkätundersökning, som riktade sig till personer som ålderspensionerat sig under åren 2019–2021.
Läs mer på Etk.fi:
Sysselsättningen har ökat betydligt i samband med höjningen av pensionsåldern – men det har också arbetslösheten och arbetsoförmågan
Den gradvisa höjning av pensionsåldern som det avtalades om i 2017 års pensionsreform har höjt sysselsättningen betydligt bland personer vid tröskeln till pensioneringen. Samtidigt har också arbetslösheten och antalet sjukpensioneringar ökat klart.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Skillnaden i fysisk funktionsförmåga mellan yrkesklasser växer efter ålderspensioneringen men krymper efter sjukpensionering
Skillnaderna i fysisk funktionsförmåga mellan olika yrkesgrupper växer efter ålderspensioneringen men krymper efter sjukpensionering. Detta framgår av en studie utförd av Pensionsskyddscentralen och Helsingfors universitet. Det är den första studien som undersöker hur den fysiska funktionsförmågan fortsätter att utvecklas hos både ålders- och sjukpensionerade.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
- Trajectories in physical functioning by occupational class among retiring women: the significance of type of retirement and social and health-related factors (Journal of Epidemiology & Community Health) | Godkänt artikelmanuskript (Helda)
Skillnader i sjukpensionering mellan den offentliga och den privata sektorn
Sjukpensionering är vanligare inom den offentliga sektorn än den privata sektorn. Skillnaderna mellan sektorerna är speciellt stora i fråga om partiell sjukpension. Skillnaderna varierar också efter yrkesgrupp. Forskningsartikeln har publicerats i tidskriften Scandinavian Journal of Public Health.
Läs mer på Etk:fi:
På andra webbplatser:
Den ålder då finländare planerar att gå i pension har höjts i takt med åldern för ålderspension
Läs mer på Etk.fi:
Höjningen av pensionsåldern lyckades i pensionsreformen år 2017 – övergången i ålderspension sker nu avsevärt mycket senare
Folk går avsevärt mycket senare i ålderspension nu i synnerhet inom den privata sektorn, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) nya undersökning. Dessutom har arbete efter 63 års ålder ökat klart just inom den privata sektorn. Det avtalades om en gradvis höjning av åldern för ålderspension i samband med pensionsreformen år 2017.
Läs mer på Etk.fi: