Arbetslivslängden och dess utveckling
Yrkesbanans längd, dess placering i tiden och inkomsterna under den aktiva tiden påverkar pensionens nivå. Arbetslivslängden har också konsekvenser för pensionssystemets ekonomiska hållbarhet. De samhällspolitiska målen att förlänga arbetslivet och höja sysselsättningsgraden ökar behovet av forskningsbaserad kunskap om ämnet.
Under programperioden bedriver vi forskning i de skeden och förändringar under yrkesbanan som är av betydelse för pensionen och undersöker yrkesbanornas längd och förvärvsinkomster och förändringar i dessa i olika befolkningsgrupper. Ett centralt delområde för forskningen är yrkesbanorna bland de äldsta som är i förvärvsaktiv ålder, men föremål för forskning är också skedena i början och mitten av yrkeslivet och i synnerhet förändringar och avbrott i yrkesbanorna. Allt fler arbetar och får pension samtidigt. Under programperioden forskar vi därför i hur allmänt det är att arbeta och få pension parallellt och vilka orsakerna är.
Aktueltt
Pensionsåldern är flexibel och det blir vanligare att pensionärer arbetar – ökar ojämlikheten?
Den flexibla pensionsåldern erbjuder alternativ i fråga om pensionering och fortsatt arbete. Ändå går en stor del av dem som uppnår pensionsåldern i pension genast när det är möjligt och fortsätter inte arbeta när de är pensionerade. De som har skjutit upp pensioneringen och arbetar som pensionärer har i genomsnitt högre förvärvs- och pensionsinkomster än de som går i pension genast när det är möjligt eller inte arbetar som pensionärer, visar en färsk forskningsartikel från Pensionsskyddscentralen (PSC).
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Inte ens rekryteringssvårigheter får alla arbetsgivare att överväga anställning av äldre arbetstagare
Arbetsgivare med rekryteringssvårigheter är inte nödvändigtvis mera villiga än andra arbetsgivare att anställa personer över 55 år. Arbetsgivare som upplever rekryteringssvårigheter satsar på anställning av äldre arbetstagare endast om de har en mer positiv uppfattning av äldre arbetstagare än genomsnittet. Det här framgår i Pensionsskyddscentralens (PSC) forskningsartikel.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Största delen av dem som får delinvalidpension arbetar – de som är utanför arbetslivet har betydligt lägre inkomst än de som arbetar
Största delen av dem som får delinvalidpension arbetar under hela den tid då de får pensionen. Anställda inom den offentliga sektorn arbetar oftare än anställda inom privata sektorn eller företagare. Var femte delinvalidpensionstagare är dock utanför arbetslivet, framgår det av en ny forskningsartikel av Pensionsskyddscentralen (PSC).
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Varierande situationer på arbetsmarknaden efter längre sjukfrånvaro
Det går att skilja ut fem tydliga grupper vad gäller arbetsmarknadssituationen hos dem som haft en sjukfrånvaro på minst 30 dagar, framgår det i FPA:s och Pensionsskyddscentralens undersökning. Nära två av tre återvänder till arbete, men för resten domineras de kommande åren av arbetslöshet, sjukpensionering eller rehabilitering. Lägre socioekonomisk ställning, kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa har ett samband med mindre frekvent återgång i arbete.
På andra webbplatser:
- FPA:s forskningsblogg: Työmarkkinapolut ovat hajanaisia pitkän sairauspoissaolon jälkeisinä vuosina – tunnistimme tutkimuksessa 5 erilaista kohtaloa (9.6.2023)
- Forskningsartikel: Identifying labour market pathways after a 30-day-long sickness absence –a three-year sequence analysis study in Finland (BMC Public Health)
Arbetsgivarnas normer för ”lämplig” arbets- och pensionsålder är högre i länder med högre minimipensionsålder
För att politiska åtgärder för att förlänga arbetslivet ska lyckas måste också arbetsgivarsidan anpassa sina normer för när arbetstagare är för unga för att pensionera sig, eller när de är för gamla för att arbeta. Arbetsgivarnas norm för pensionsålder i Europa är allmänt taget högre än arbetstagarnas. Arbetsgivare tenderar att ha en högre norm för pensioneringsålder i länder där den lagstadgade pensioneringsåldern är högre. Denna studie som jämför normer för pensioneringsålder i 27 olika länder från år 2018 är publicerad i tidskriften ”Work, Aging and Retirement”.
Läs mer på Etk.fi:
På andra webbplatser:
Internationell forskning i vilken betydelse ett osäkert arbetsliv i ungdomen har för försörjningen under pensionstiden
Atypiska anställningar och avbrott i yrkesbanan tillsammans med nyligen genomförda ändringar av pensionssystemen försvagar unga personers framtida pensionsskydd i EU-länderna. Utvecklingen av unga personers arbetsmarknadsställning bör studeras regelbundet. Pensionsreformernas konsekvenser för unga personers framtida pension bör bedömas utförligt redan i beredningsskedet.
I ett verk som utgivits av Edward Elgar sammanställs jämförande och landsvis forskning av 15 forskare i nätverket COST Action YOUNG-IN, som finansierats av EU.
Läs mer på Etk.fi: