Pensionärernas ekonomi har utvecklats positivt

Pensionärernas ekonomi har utvecklats positivt under de 20 senaste åren. Det framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) undersökning om utvecklingen av pensionärernas ekonomi åren 1995–2015. Pensionärernas ställning undersöktes mångsidigt genom att studera såväl pensioner, disponibel inkomst, konsumtion och förmögenhet som pensionärernas upplevelser av hur de klarar sig ekonomiskt.

Enligt undersökningen har den genomsnittliga totalpensionen ökat reellt med en tredjedel under de tjugo åren. Största delen av ökningen förklaras av förändringar i gruppen pensionärer.

– De som går i pension har arbetat längre än tidigare och de har börjat arbeta efter det att arbetspensionssystemet har grundats. Nya pensionstagare har därför haft en högre pension. Samtidigt har pensionärer med en liten folkpension fallit bort, säger Susan Kuivalainen, chef för Pensionsskyddscentralens forskningsavdelning.

Pensionernas utveckling påverkas också av förändringar under tiden som pensionär. Medelpensionen bland dem som varit pensionerade utan avbrott från år 1995–2015 steg reellt med 21 procent under tiden med pension. Utöver indexförhöjningar kan pensionen ha höjts t.ex. för att pensionstagaren har börjat få efterlevande- eller garantipension.

Den positiva utvecklingen av pensionärernas ekonomi framgick också med de övriga måtten som användes i undersökningen. Till exempel har pensionärernas disponibla inkomster och konsumtion ökat reellt med nästan hälften under 20 år. I en internationell jämförelse är den ekonomiska ställningen bland dem som är i pensionsåldern i Finland litet bättre än genomsnittet i Europa, och en anmärkningsvärt liten del av finländare i pensionsåldern upplever svårigheter att klara sig ekonomiskt.

Pensionärernas ställning oförändrad i proportion till löntagarnas

Medelpensionen i proportion till medellönen har under hela den period som undersökningen omfattade varit ca 50 procent. När hushållsmedlemmarnas disponibla inkomster beaktas, har pensionärernas inkomster i proportion till de förvärvsarbetandes varierat mellan 70 och 80 procent. År 2014 var den disponibla inkomsten för personer som bodde i pensionärshushåll 78 procent av löntagarnas inkomster.

Pensionärshushållens konsumtion var ungefär två tredjedelar av de förvärvsarbetandes konsumtion under den period som undersökningen omfattade. Pensionärerna konsumerar en litet mindre del av sin inkomst än förvärvsarbetande. Pensionärshushållens nettoförmögenhet har däremot ökat mer än löntagarnas och var ca hälften större än löntagarnas år 2013.

Sämst bland pensionärer under 55 år och ensamboende

Låga inkomster är lika allmänna bland pensionärer som bland befolkningen i genomsnitt. Det är dock tydligt allmännare att sjukpensionärer som är yngre än 55 år är låginkomsttagare. Ensamboende pensionärer har också en högre risk att vara låginkomsttagare än genomsnittet.

– Bland ensamboende pensionärer under 55 år var hela tre av fem låginkomsttagare, men kvantitativt flest låginkomsttagare fanns bland ensamboende kvinnor över 75 år, säger Kuivalainen.

 

Publikationen: Eläkkeet ja eläkeläisten toimeentulo 1995–2015. Eläketurvakeskuksen tutkimuksia 1/2017.

Keskim_kaytettavissa_oleva_vuositulo_1995–14_sve

Närmare:
Avdelningschef Susan Kuivalainen, tfn 029 411 2184, susan.kuivalainen(at)etk.fi

Bild: iStock