PSC:s egen prognosmodell
I den här delen av faktaportföljen finns information om prognoser och
framtidsutsikter som berör pensionsskyddet.
Vid bedömningen av pensionsutgifternas utveckling har man använt modell som
beskriver det finländska pensionssystemet och som har tagits fram av
Pensionsskyddscentralen. Basprognosen utgår från antagandet att
befolkningsutvecklingen följer Statistikcentralens prognos från 2009,
sysselsättningsgraden stiger från 2010 års nivå med 3 procentenheter på lång
sikt, pensioneringsåldern stiger med 2,5 år, inkomstnivån stiger med 1,75 %
och den reella avkastningen på placeringar är 4 % om året.
De äldres andel av befolkningen ökar snabbt
Enligt en befolkningsprognos som Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat
publicerat 2008 kommer den s.k. äldreförsörjningskvoten, dvs. proportionen
mellan befolkningen i åldern 65 + och befolkningen i åldern 15–64 år, att stiga
i alla EU-länder under de närmaste årtiondena. I Finland stiger den från och med
mitten av nästa årtionde snabbare än i EU-länderna i genomsnitt. I och med att
nativiteten i EU-länderna i genomsnitt är lägre än i Finland, kommer den
genomsnittliga äldreförsörjningskvoten inom EU gå förbi äldreförsörjningskvoten
i Finland på 2040-talet.
Bilden som PowerPoint-fil >>
Pensionsutgifterna ökar snabbare än
bruttonationalprodukten
De lagstadgade pensionsutgifternas andel av bruttonationalprodukten är nu
något under 11 procent, vilket är mindre än i EU-länderna i genomsnitt. Under
depressionsåren i början av 1990-talet var den 14 procent.
På grund av förändringen i befolkningens åldersstruktur uppskattas
pensionsutgifterna under de närmaste årtion-dena stiga till 15 procent av
bruttonationalprodukten. Efter 2030 minskar andelen.
Folkpensionens andel minskar och arbetspensionernas andel ökar.
Pensionsutgiften växer snabbare inom den privata än den offentliga sektorn.
Bilden som PowerPoint-fil>>
Lakisääteiset eläkkeet; Pitkän aikavälin laskelmat
2009. Pensionsskyddscentralens rapport 2009:4 >>
Inom den privata sektorn stiger arbetspensionsavgifterna mindre än
utgifterna
Arbetspensionsavgifterna har stigit nästan lineärt i förhållande till
lönesumman under hela den tid arbetspensionssystemet har existerat. Under detta
årtionde och i början av 2010-talet är höjningen långsammare, men den uppskattas
accelerera kring mitten av 2010-talet. Avgiftshöjningen upphör på 2030-talet och
stannar vid ca 25 procent av lönesumman.
I framtiden stiger avgifterna betydligt långsammare än utgifterna ökar. Som
högst uppgår ArPL-utgifterna till mer nästan 30 procent av lönesumman.
Under hela sin historia (med undantag av ett par exceptionella år) har
arbetspensionssystemet tagit ut mer avgifter än det har betalat ut i pensioner.
Utgifterna överstiger avgifterna mot slutet av 2010-talet och stannar sedan på
en högre nivå än avgifterna. Utgifterna och finansieringen är dock i balans,
eftersom avkastningen av placeringarna täcker skillnaden.
Bilden som PowerPoint-fil
>>
Utvecklingen av pensionerna, Pensionsskyddscentralens
rapport 2009:4>>
Avkastningen av arbetspensionsplaceringarna
påverkar avgifterna
Arbetspensionsutgiftens och avgifternas framtida utveckling är beroende av
hur ekonomin och befolkningsstrukturen utvecklas och av sysselsättningsgraden.
Avkastningen av arbetspensionsplaceringarna påverkar också avgifterna. Om
avkastningen av fonderna på lång sikt i genomsnitt stiger med en procentenhet,
kan arbetspensionsavgiftens procentuella andel av lönesumman minska med 2-3
procentenheter. Under de tio senaste åren har den årliga reella avkastningen av
arbetspensionsplaceringarna varit 5,3 procent i genomsnitt. Under finanskrisen
år 2008 har den reella avkastningen varit -12,5 procent från årets början till
slutet av september. På lång sikt kan detta medföra ett ytterligare
höjningstryck på drygt en halv procentenhet på den kalkylmässiga avgiftsnivån,
om krisens effekter i framtiden inte kompenseras av en period med större
avkastning än vanligt.
Bilden som
PowerPoint-fil >>
Utvecklingen av pensionerna, Pensionsskyddscentralens
rapport 2009:4>>
I framtiden utvecklas arbetspensionerna
långsammare än lönerna
Arbetspensionssystemet har mognat, vilket syns bland annat genom att nya
ålderspensioner (som i bilden representeras av 68-åringarnas pensioner) nu
har uppnått en nivå som motsvarar ca 55 % av löntagarnas och företagarnas
medelinkomst. Fram till mitten av nästa årtionde kommer de att stiga till 60
procent, men börjar sjunka efter det. På lång sikt kommer den att minska
med ca 5 procentenheter. Alla ålderspensioner är på en något lägre nivå i
förhållande till inkomstnivån, men den framtida utvecklingen går i samma
riktning som de nya ålderspensionerna.
Hela pensionsbeståndet är på något lägre nivå i förhållande till
inkomstnivån, men utvecklingen går i samma riktning som för nya ålderspensioner.
Bilden som PowerPoint-fil >>
Utvecklingen av
pensionerna, Pensionsskyddscentralens rapport 2009:4>>