PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
Meddelande 6.11.2007

Långsiktsprognos 2007:

Behärskad ökning i arbetspensionsutgifterna och -avgifterna

Arbetspensionsutgifterna kommer att hållas under kontroll, även om finländarnas livslängd under de kommande decennierna kommer att öka mer än väntat. Pensionernas köpkraft kommer att förbättras kontinuerligt. Under de kommande 20 åren kommer pensionsnivån i förhållande till lönerna att öka något. På längre sikt kommer den relativa pensionsnivån dock att börja sjunka lindrigt. Den prognostiserade nivån på arbetspensionsavgiften har sjunkit jämfört med tidigare. Detta framgår av Pensionsskyddscentralens nya långtidsprognos.

I prognosen har den färska befolkningsprognosen från Statistikcentralen utnyttjats. Ismo Risku, utvecklingschef på Pensionsskyddscentralen och författare till rapporten, konstaterar att livslängden i de färska prognoserna ökar snabbare än tidigare.

Till skillnad från tidigare befolkningsprognoser har befolkningen i arbetsför ålder slutat minska på längre sikt. Detta kan tillskrivas en svag ökning i nativiteten och större invandring.

Med anledning av livslängdskoefficienten kommer den ökade livslängden att medföra endast en litet högre pensionsutgift. Också den stigande pensioneringsåldern bidrar till en moderat ökning i pensionsutgiften.

– Om pensioneringsåldern vore oförändrad, skulle antalet pensionsår öka med nästan fyra år fram till år 2030. Utvecklingen skulle gå i samma riktning också därefter, konstaterar Risku.

Rapporten visar att pensionernas köpkraft ökar kontinuerligt. På 2030-talet kommer den genomsnittliga pensionens köpkraft att vara en och en halv gång större än nu. I förhållande till lönen kommer den genomsnittliga pensionen att stiga ännu fram till början av 2020-talet, men därefter kommer den relativa pensionsnivån att sjunka. Lönerna stiger mer än pensionerna, eftersom livslängdskoefficienten medför att de pensioner som börjar löpa kommer att sjunka i takt med att antalet levnadsår ökar.

– Det lönar sig att observera att pensionerna i förhållande till lönerna efter tre decennier kommer att ligga på dagens nivå, men att deras köpkraft kommer att vara över en och en halv gång större, säger Risku.

Nivån på arbetspensionsavgifterna inom den privata sektorn förutspås bli lägre än i tidigare prognoser. Fram till 2030-talet kommer arbetspensionsavgiften att stiga med drygt fyra procentenheter från dagens cirka 21 procent; därefter kommer avgiften knappast alls att förändras.

Behovet av att höja avgiften har stävjats till följd av finansieringsreformen i början av året. Enligt denna allokeras pensionsmedel i mera riskfyllda objekt som avkastar allt mera. Reformen begränsar dessutom en ogrundad ökning av pensionsfonderna.

– Arbetspensionsavgiften inom den privata sektorn återspeglar inte avgiftsnivån inom hela arbetspensionssystemet. Den totala avgift som uppbärs för att finansiera samtliga arbetspensionsutgifter uppgår nu till knappt 27 procent av arbetsinkomsterna. Siffran innefattar också löntagarna inom den offentliga sektorn och företagarna. Om avgiftsnivån höjs omedelbart, uppgår behovet av att höja nivån på de totala avgifter som uppbärs för att finansiera arbetspensionerna till litet över en halv procentenhet, konstaterar Risku.

– Om de rådande ekonomiska trenderna och befolkningstrenderna består, kommer avgiftsbelastningen till följd av de lagstadgade pensionerna inte att väsentligt förändras från detta nu. Däremot kommer pensionsnivån i förhållande till lönerna att sjunka på lång sikt, bedömer Risku.

Närmare upplysningar: Utvecklingschef Ismo Risku, tfn 010 751 2566, 050 527 9034

Presentation av rapporten 6.11.2007 (ppt) >>

Lakisääteiset eläkkeet
Pitkän aikavälin laskelmat 2007
Peter Biström, Kalle Elo, Tapio Klaavo, Ismo Risku och Hannu Sihvonen
Eläketurvakeskuksen raportteja 2007:2 >>

Pensionsskyddscentralens färska prognos över utvecklingen för de lagstadgade pensionsutgifterna och pensionsnivån är mer omfattande än föregångaren, dvs. rapporten från 2004. De färska beräkningarna är heltäckande och omfattar alla lagstadgade pensioner och pensionsförmåner. I finansieringsberäkningarna har man beaktat den reform av finansieringen av de lagstadgade arbetspensionerna inom den privata sektorn som genomfördes i början av året.